Kongl. Maj:ts
Nådiga
REGLEMENTE
Huru
Med upbringningar til Sjös
förhållas bör.

Gifwit Amphion til ankars på Helsingfors Redd then 8 Julii 1788.

Wi GUSTAF med Guds Nåde Sweriges, Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c. Arfwinge til Norrige, samt Hertig til Schleßwig Hollstein &c. &c. Göre wetterligit: at althenstund the tid efter annan utfärdade Författningar rörande upbringningar til sjös, i många delar til närwarande tid och omständigheter olämplige finnas, i synnerhet tå Wi, efter aftal med fremmande Magter, antagit then billiga grundsats, at fritt Skepp gör fritt gods, så wida inga contrebande-waror om bord finnas, hafwa Wi låtit the förre författningar öfwerse och jemka, efter the grunder, som med billighet och rättwisa närmare förenas kunna, på sätt härefter stadgadt och förordnadt är.

ART . I.
Om the Skepp hwilka kunna och böra upbringas.

§. 1.

Fienden tilhörige Krigsskepp, Kapare eller Commiss-farare, Handelsskepp och Farkostar af alla slag, upbringas på theras egne Redder, i öpna siön och wid andra kuster, dock icke närmare Neutral wall, än på et afstånd af en siö-mil, eller en femtondedel af en grad, från närmaste bebodde strand, ware sig Ö eller fast Land, mindre under Neutral Fästning eller Neutral hamn.

§. 2.

Skepp, som föras af Neutrale Magters undersåtare, hwilka tagit Kapare-Commission af Wåra Fiender, äro äfwen upbringning underkastade.

§. 3.

Likaledes Neutrale Magters Krigs- eller Convoj-skepp, om the befinnas ämnade til Fiendens tienst, försålde eller förhyrde, eller annars brukade at Oß och Wåra undersåtare skada tilfoga.

§. 4.

Jemwäl Neutrale Magters Handelsskepp, som, antingen utur sin rätta kosa, hwarpå handlingarne lyda, finnas fiendtelig ort närmare än wederbordt, utan at genom journaler eller edeliga intyganden kunna bewisa, at the genom storm eller andra lagliga orsaker blifwit drefne ur sin kosa, eller ock sådane Neutrale Skepp, som til fiendtelig ort werkeligen äro ämnade, så framt the, i bägge theßa fall, hafwa så kallade Contrabande-waror om bord, såsom: Penningar i större summor, utöfwer hwad til Tull, Skeppsumgälder och Skepparens med besättningens förnödenhet bewisligen erfordras kan å then ort, thit Fartyget är stäldt; Gewär, Flintor, och annat tilbehör, Beckkransar, Eldkulor, Bomber, Krut, Patroner, Luntor, Canon-kulor af alla slag, Viskar, Wärjor, Palatscher, Sablar, Spjut, Spetsar, Hillebarder, Stycken, Mörsare, Haubitser, Petarder, Granater, Forketter eller Gafflar, Bantier, Gehäng, Saltpeter, Skott, Cartecher, Musquetter, Studsare, Pistoler eller Handgewär af alla slag med theras tilbehör, Musquet- och Pistolkulor, samt Lod, Stålhattar, Harnesk och alla slags Wapn, Krigsfolk med theras mundering och utredning, Hästar med theras utredning, samt alle andre krigsredskap.

§. 5.

Wåre egne Krigsskepp och Wåre undersåtares Handelsfartyg, hwilka af fienden kunnat blifwa upbragte, måste wederbörande med all omsorg söka at återtaga.

§. 6.

Utom hwad redan nämdt blifwit, äro alle Neutrale Magters Skepp, äfwen the, som hafwa annat Fienden tilhörigt gods om bord, aldeles frie.

§. 7.

Wår Nådiga wilja och alfwarliga befallning är, at wederbörande med all höflighet och wänlighet bemöta Neutrale Magters Skepp och om bord warande Undersåtare, så framt the icke i oträngt mål ställa sig til motwärn, eller annars wisa sidwördnad emot Wår Flagga.

§. 8.

Neutrale Magters Befälhafware, hwilke med Krigsskepp convojera egne medborgares eller andre Neutrale Folkslags Handelsskepp, blifwa trodde på sit heders ord, tå the försäkra, at uti the under theras convoj befintelige Skepp, them the til antalet upgifwa, inge Contrebande-waror om bord finnas.

§. 9.

Skeppare, som föra Neutrale undersåtares Handelsfartyg, äro förbundne, at upwisa sina Paß och Certificater; och tå theße befinnas riktige, samt intyga så wäl at Fartyget werkeligen helt och hållit tilhörer Neutrale Magters undersåtare, som at the inge Contrabande waror föra til Wåra Fiender, må theße Fartyg icke beswäras med någon besigtning, eller Folk, Skepp och gods något men tilfogas, utan genast frihet lemnas at resan widare fortsätta; Men kunna icke behörige Cerificater upwisas, eller werkelige rättmätige skäl äro til mißtanke, i then händelsen, men annars icke, må besigtning anställas och efter omständigheterne förfaras.

§. 10.

Under en fiendtelig hamns inspärrande, thet är, tå then af flere Wåre Krigs-skepp så nära blifwit innesluten, at thet wore en ögonskenlig fara, at i en sådan hamn ingå, få inga fremmande folkslags skepp thit inlöpa, fast the och inga Contrebande-waror föra. I fall the sig, i thenna afsigt inställa, afwisas the med höflighet, eller om the heldre finna sig, at til Wårt eller wåra Undersåtares behof föryttra theras medbragte waror, må sådant wara tillåtit.

§. 11.

Med så stort wälbehag Wi anse them, hwilke genom lagliga upbringningar befordra Wårt och Rikets bästa, med så mycken alfwarsamhet wele Wi beifra the emot Neutrale Skepp otidigt begågne wåld och oförrätter; skulle ock någon Befälhafware utan rättmätig orsak och updagade klara skäl, upbringa Neutrale-Skepp och Kronan therföre nödgas med penningar tilfridsställa Skeppets Capitaine eller Ägare, bör Flottan, under hwilken then Befälhafware lyder, som sådan olaglig upbringning gjort, ersätta thenna kostnad af then andel uti lagliga upbringningar samma Flotta tilfalla kan; dock böra förstnämnde göras skadeslösa, så widt sig göra låter, af then andel ofwannämnde Befälhafware tilkomma bordt.

ART. II.
Huru med upbragte Skepp förhållas må uti sjön och innan the uti Hamn införde äro.

§. 1.

Uppå et eröfradt fienteligt Krigs-skepp böra Stycken och krut-kammare först sättas i säkerhet och Skeppet med thet fångne Manskapet wäl förwaras samt hwar och en efter stånd och wärde njuta sit uppehälle.

§. 2.

Skulle något Skepp ertappas och eröfras, som med kaprande tilfogat Wåre och andre Nationers Fartyg skada, och samma Skepp icke med behörig commission, wara försedt, arresteras så wäl Befälhafware, som Besättning, och på thet nogaste bewakas.

§. 3.

Med upbragte Handels-skepp, så fiendtelige som neutrale Magters undersåtare tilhörige, tages äfwen nödige försigtighets mått, i anseende til Stycken och krutförråd; Men Besättningen, som får äga sin frihet, lefwer af thes medförde provisioner och behåller hwad them enskildt tilhörer, utan at thet minsta them afhandas må.

§. 4.

Ingen ting af thet som finnes på et upbragt skepp får skingras, utan måste alt hwad icke til dagligt bruk tjenar, antingen förseglas med Upbringarens och upbragte Skeppets Befälhafwares Sigill, eller om thet icke kan förseglas, jämte thet öfriga på skeppet, styckewis på en fullständig Förteckning uptagas, i närwaro af the förnämste å bägge Fartygen, så thet tagne som thet upbringande. Således förseglas luckorne och alla tilgångar til lasten på et upbragt Handels-fartyg med Upbringarens och Skepps-Capitainens Sigill, och upteckningarne författas uti bägges närwaro eller af them utsedde personer.

§. 5.

Alle om bord befintelige Handlingar, som Skeppet och lasten på något sätt angå kunna, förseglas likaledes på samma sätt och förwaras.

§. 6.

En så kallad Species Facti eller utförlig berättelse författas, om ort, dag, tima och sätt, hwarest, när och huru upbringningen skedt; Om Skepps-Capitainen wägrat fälla segel, eller wisa sin Commission, Paß och Certificater, om han welat sig förswara, hwad flagg han fört m.m. Besättningen uptages jemwäl til namn, hemort och sysla.

§. 7.

Sedan et Fartyg blifwit upbragt må thet icke, under hawd förewändning som helst, i siön lösgifwas, wid alwarsam näpst om så sker.

§. 8.

Icke eller må upbragt Skepp föras til fremmande hamn, utan i högsta nödfall, såsom för at undvika en annalkande öfwerlägsen fiendtelig styrka, för storm eller om någonthera af Fartygen tarfwa oumgängelig förbättring: När så beskaffade omständigheter twinga at söka fremmande hamn, bör likwäl wistandet therstädes icke öfwerskrida then tid, samma nödwändighet kräfwer.

§. 9.

Så snart sig göra låter bör upbragdt Skepp föras til then ort thit Upbringaren lyder, såsom til Flottan eller en Escadre om han therifrån blifwit utsänd, eller hwad annat ställe, hwarifrån han be-ordrad blifwit, och bör Upbringaren ther aflägga sin berättelse samt ytterligare ordres ärhålla. Skulle omständigheter lägga häruti hinder i wägen, föres upbragte Skeppet genast til närmaste Swenska hamn.

ART. III.
Huru med upbragte Skepp förhållas bör, sedan the i Swensk hamn inbragte blifwit.

§. 1.

Efter ankomsten i Swensk hamn anmäler sig Upbringaren hos Amiralitets Under-Rätten, eller Arméens Flottas Under-Rätt, om sådan ther finnes, och i annat fall, hos Magistraten; upter the ordres, i följe hwaraf upbringningen skedt, aflägger sin berättelse om förloppet, samt aflemnar then författade Species Facti, jemte förtekningar och the förseglade handlingar.

§. 2.

Domstolen besörjer tå utan uppehåll en ny besigtning i närwaro af Upbringaren eller thes Ombud och thet upbragte Skeppets Capitaine eller thes Ombud, til utrönande om något blifwit skingradt, hwarwid äfwen Kronans Ombud bör tilstädes wara, samt öfrige wederbörande Delägare uti bytet kunna hafwa sina Fullmäktige, så wäl som under Rättegången, försälgning och delning; tilkallande jemwäl behörig Tullbetjening, hwarefter alt åter förseglas med ofwannämde wederbörandes Sigiller och anstalt fogas om nödig bewakning.

§. 3.

Befinnes gods om bord, som kan taga skada, uprättas therå särskild förtekning i förenämde personers närwaro, som med theras underskrift bestyrkes, samt med the interesserades goda minne, uptages at å säkert ställe förwaras.

§. 4.

Skulle åter, ibland thetta således uptagne gods något wara, hwilket icke tålde utan skada förwaras, må thet, om wederbörande åtnöjas och åstunda, föryttras på auction och penningarne i säker qwarstad sättas.

§. 5.

Domstolen företager sig emedlertid, utan upskof, undersökning om upbringandet af thet inbragte Skeppet, och, til bestyrkande af then författade Species Facti, anställer förhör med Befäl och Besättning, så at thet upbragte, som upbringande Skeppet, jemte öfrige Personer, som om bord funnits.

§. 6.

Finnes intet Manskap, eller Handlingar på thet upbragte Fartyget, böra så wäl Officerare, som Manskap af thet Skepp, som upbringningen gjort, särskildt höras öfwer orsakerne thertil; jemwäl af andre kunnoge Personer utrönas, från hwilken nation thetta Skepp måtte wara tagit.

§. 7.

Öfwer thet ena med thet andra hålles ordenteligt Protocoll, och tå all nödig uplysning är inhemtad, fäller Domstolen, utan tids utdrägt, Utslag:

I:o Huruwida thet upbragte Skeppet eller thes innehafwande gods, helt och hållit eller allenast til någon del är at anse såsom et laglikmätigt byte.

2:o Utsätter summan af the upgångne kostnader, enligt af Domstolen pröfwad specificerad räkning för besigtning, utlastning, Stads-umgälder, bewarande af skepp och gods, Auctions-kostnad, Tull-afgifter, Rättegångskostnad, underhåll, och respenningar för thet Manskap å upbragte skeppet, som hemförlofwas kan.

§. 8.

Förklaras Skeppet fritt och upbringningen olaglig, ålägges Befälhafwaren, som upbringningen gjort, at ersätta så wäl the upgångne omkostningar, som then skada och förlust, Capitainen af thet upbragte Skeppet skäligen kan påstå, hwilket sednare af Domstolen efter billigheten jemkas them emellan, warande således äfwen för thenna orsak angelägit, at målet skyndesammeligen afgöres. Skulle full tilgång til thenna ersättning icke finnas hos nämde Befälhafware, måste Flottan hwartil han lyder, för återstoden answara på sätt och med wilkor, som redan uti Art. I. §. 11. stadgadt är.

§. 9.

Blifwer Skepp eller gods för lagligt byte förklaradt, böra omkostningarne af gemensamma maßan bestridas. Det öfriga delas emellan wederbörande enligt V. Artikeln.

§. 10.

The som med thet fäldte Utslag icke åtnöjes, äger at wid Amiralitets Öfwer-Rätten, eller Arméens-Flottas Öfwer-Rätt, när Upbringaren therunder lyder, beswär anföra inom laga tid. Gör thet Upbringaren, tå thet upbragte Skeppet är fritt förklaradt, ställe wederhäftig borgen för all skada, som kan tilfogas Skepp och gods genom tidens utdrägt, hwilken borgen uphörer, i fall Skeppet af Öfwer-Rätten för laggiltigt byte ansedt warder.

§. 11.

Är ingen beswärande och fatalie-tiden til ända lupen, eller Öfwer-Rätten helt och hållit eller til en del faststält Under-Domstolens Utslag, och ingen theröfwer hos Konungen beswär anfört inom rätter tid, skrider Under-Domstolen til werkställande af thet befintelige laglige Utslaget, låter thet för lagligt byte förklarade, som Kronan til lösen icke förbehållit är, med wederbörandes biträde, på allmän och lagligen utlyst Auction til then mästbjudande försäljas, hwarwid i akttages, at the befintelige waror, hwilka til införsel i Riket kunna wara förbudne, föryttras på lika sätt, med wilkor at åter utföras, emedan the utan föresatts at lurendräga, inkommit i Riket.

§. 12.

Skulle alle uti bytet interesserade Personer, ingen undantagande, förklara sig nögde med första Domstolens Utslag, samt åstunda, at Utslaget, utan afseende på Fatalierne til beswärs anförande, genast måtte gå i werkställighet, kan sådant tillåtas. I thetta fall; så wäl som enär ingen beswärande sig inom fatalie-tiden anmält, inberättas förloppet med undersökningen och Domslutet til Amiralitets- eller Arméens-Flottas Öfwer-Rätts kunskap, som i alla fall genast lemnar Wårt Justitie-Cantzlers-Embete behörig underrättelse om the frågor och rapporter, som til Öfwer-Rätten i theß ämnen inkomma.

§. 13.

På thet Skepp lagligen upbragte och på Auction lagligen til försälgning upbudne, icke måtte gå under skäligt wärde, til Upbringarens skada, wele Wi hafwa stadgat, at således beskaffade och af Swensk Man inropade Skepp, må sedermera njuta Swenska friheter, enär inhemsk Man sig af them betjenar.

§. 14.

I öfrigit wele Wi hafwa antydt så wäl Undersom Öfwer-Rätter, at, wid answar af ersättning för then skada, som the genom tidens förhalande wålla kunde, med möjeligaste laglikmätiga skyndsamhet befordra förekommande upbringsmål til et rättwist slut; Åliggande jemwäl så wäl Under- som Öfwer-Rätter, at, ehwad mißnöje förklaras eller icke, uti theras Utslag införa, enär och hwarest Parterne äga, at theruti ändring söka, samt hwad therwid fullgöras bör.

ART. IV.
Hwad af upbragte Skepp och Gods för laggiltigt Byte anses må.

§. 1.

Alle fientelige Krigsskepp, Handelsfartyg, Farkostar, större och smärre, med theruti befinteligit gods, ehwem thet tilhöra må, är laggiltigt byte.

§. 2.

Alle Commiss-farare och Kapare likaledes.

§. 3.

Äfwenså Skepp uti hwilke fiendtelige Magters undersåtare någon del äga, ehuru the af Neutrale Magters undersåtare föras, emedan någon del serskildt icke föryttras kan; Dock må the theruti lastade tillåtne waror, som Neutrale Magters undersåtare tilhöra, af them fritt disponeras.

§. 4.

Alle uti Art. 1. §. 4. upräknade Contrebande-waror, til fiendtelig ort ämnade, uti Neutrale folkslags fartyg, äro äfwen laggiltigt byte; men thet öfriga af godset, jemte fartygen, äro frie at afsegla, enär Domstolen Utslag fält. Ersättning för skada och kostnad har Skeppare förwerkat, tå han medelst contrabande-warors medbringande til fiendtelig ort, sjelf til upbringningen orsak gifwit.

ART. V.
Huru laggiltigt Byte eller upbringningar til sjös fördelas bör.

§. 1.

Eröfrade fientelige Örlogs-skepp och Commiss-farare, samt andre armerade Fartyg förbehålle Wi Oß och Kronan, dock wele Wi af Kongl. Nåd til belöning för ådagalagd tapperhet, hafwa förunnat wederbörande, som them eröfrat, en wiß summa penningar, nemligen, för hwarje Krigs-skepp om 100 Canoner och therutöfwer, Tjugu Tusende Riksdaler; för hwarje Krigs-skepp ifrån och med 50 til och med 99 Canoner, Tio Tusende Riksdaler; för hwarje Fregatt af hwad storlek som helst, samt theremot swarande Commiss-farare, Fem Tusende Riksdaler. Och hwad the öfrige armerade Fartyg angå, af hwad beskaffenhet the wara måge, så wele Wi låta ersätta Price-delägarne twå trediedelar af theras wärde; hwilket Under-Domstolen bör i jemförelse emot hwad om Fregatter stadgadt är, föreslå, samt Öfwer-Domstolen pröfwa och sedan til Wårt Nådiga skärskådande öfwerlemna.

§. 2.

Af Kongl. Nåd och til thesto större upmuntran afsäge Wi Oß Wår och Kronans rätt til twå tredjedelar så i last, som fartyg af lagligen upbragte och såsom sådane af Domaren förklarade Handelsskepp; Oß och Kronan likwäl förbehållit, at lösa Price-ägarnes andel af the theruti befindtelige lifsmedel, efter Krigs-Commissariatets pris, samt ammunition och wapen efter theras rätta wärde.

§. 3.

Af Skepp, som Oß och Kronan eller Wåre Undersåtare tilhöra, men af Fienden borttagne, af Wåre Skepp återtagne blifwit, tilkommer Upbringaren hälften och förste Ägaren andre hälften. Sistnämnde må äfwen til then andra äga en så kallad options-rätt i så måtto: at han må wara berättigad til lösen efter thet högsta bud, som wid Auctionen göres, i fall han therwid sin räkning finner. Sådant bör och så wäl wid Auctionens utlysande, som Auctionens öpnande offentligen tilkänna gifwas.

§. 4.

Enär Bytets rätta summa behörigen utredd är, och alla nödwändige kostnader bestridde blifwit, skiftas thet öfriga efter nedanstående grunder.

§. 5.

Är bytet tagit af et Skepp eller Fartyg, under Flottans befäl, tager hela Flottan del theruti. Är upbringningen skedd af enkelt Skepp, eller flera Fartyg, som hafwa sit egit Befäl, tilfaller bytet thet eller them. Et eller flere Skepp räknas wara skilde ifrån Flottan, när the hafwa sin station i annan Sjö, eller äro detacherade ifrån Hufwud-flottan eller Escadern för längre tid än en Månad, eller ännu icke warit med Flottan förenade.

§. 6.

Om wid tilfälle af fiendteligt anfall på en convoy något fiendens Skepp blefwe eröfradt medelst tilhjelp ad the convoyerade Fartygen, böra the Skepp, som thertil bidragit, njuta lika andel med Wåre egne Skepp.

§. 7.

Bytets belopp skiftas uti nio lika delar, af hwilka en niondedel tilfaller Flottans eller Escadrens Chef, tå the minst bestå af nio Skepp; En niondedel Flottans eller Escadrens Stab; En niondedel theras Skepps Chefs; Twå niondedelar Officerarne; Twå niondedelar Under-Officerarne; Two niondedelar Gemenskapet.

Til Stab räknas alla the personer, som på Chefens Stabs-Rulla äro upförde jemte Öfwerstarne af Landt-Troupperne.

Består Escadren af mindre än 9 Örlogs-Skepp, sammanslås the delar, som uti nyß ofwannämde fall tilhörde Flottans Stab och Skeppets-Chefs til en del.

Är bytet tagit af Skepp, som ej hafwa samfäldt Chef, eller af enkla Skepp tilfalla tre niondedelar Skepps-Chefen eller Skepps-Cheferne; twå niondedelar Officerarne; twå niondedelar Under-Officerarne; och twå niondedelar Besättningen.

Enkla Skepp ej under flagg eller med serskildte instructioner försedde, dela byten, som äro tagne i åsyn af hwarandra, efter förenämnde grunder.

§. 8.

Officerare, emellan hwilke en samfäld lott skiftas, erhålla andelar efter then grad the gjordt tjenst före then tid upbringningen skedde, enligt sine tractamenten. Beräknandes femton lotter emellan the högre graderne, och ifrån Major fem lotters skilnad emellan hwarje lägre grad.

Arméens Officerare, Justitiæ- Civile- Byggnings- Preste- och Läkare-Stat, få efter then grad the äga, eller om then är owiß, närmast under then the kunna jemföras med i Amiralitetet, enligt Författningarne.

§. 9.

Cadetter, Underbefäl, Civile och Stab, utan spisnings penningar delas i tre Classer. 1:o Cadetter, Flagg-Under-Officerare, Öfwer-Styrmän, Constaplar, Öfwer-Skeppare, Fältwäbel, Sergeant, Qwartersmän, Skepps-Skrifware, Secund-Fältskärer. 2:o Medel-Styrmän, Lär-Constaplar, Under-Skeppare, Fourier, Inventarii Timmermän och Munsterskrifware. 3:o Lär-Styrmän, Archlie-Mästare, Högbåtsmän, Rustmästare och öfrige Handtwerkare. Emellan första och andra Classen blifwer femton och emellan andra och tredje Classen fem lotters skilnad.

§. 10.

Gemenskapen undfår lika lott hwarthera, dock så at Rorgängare, Märsgastar, Kockar, Profoßer, Qwartermästare och Corporaler få dubbla mansdelar, hwaremot Jungmän och Skeppsgoßar endast erhålla halfwa mansdelar.

§. 11.

Ingen annan får andel wid bytes skiftande, än then, som på Flottan werkeligen gjort tjenst then tid upbringningen skedde. Således erhålla the personer intet, hwilke samma tid warit sjuke i land eller ifrån sine Skepp särskildt commenderade. The Skepp, som komma til conjunction med, eller ock kunna afgå ifrån Flottan eller Escadren så ingen andel uti förut gjorde, eller i sednare händelsen tilgörande byten, utan allenast för then tid the warit uti Flottan eller Escadren, thit the altid böra räknas, så länge the på Expeditioner från Flottam eller Escadren äro commenderade.

Enahanda förhållande är emellan enkla Skepp, som händelsewis förena sig eller stöta t[i]llsammans för at utgöra en Escadre.

§. 12.

Ingen får taga andel uti twänne classer wid Bytets skiftande, oansedt han ock skulle utöfwa dubbel tjenstgöring.

§. 13.

Tå någon Person högre eller lägre, som, efter ofwan anförde grunder, wore berättigad til andel i Byte, sedermera aflidit, tilfaller thes andel then efterlemnade Enkan med barnen; Men skulle någon under sielfwa fäktandet antingen blifwa dödad, eller så illa sargad, at döden theraf ljutes, i then händelse erhåller Enkan med Barnen then andel fördubblad, som Mannen tilfalla borde.

§. 14.

Är upbringningar gjorde under conjunction af Arméens Flotta med Örlogs-Flottan, får Arméens Flottas Chef then niondedel, som Flottans Stab blifwit ofwanföre tilägnad, och Staben tager del med Officerare, hwar efter fin grad. Men uti the öfrige sju niondedelar erhålla Officerare och Manskap af bägge Flottor lika andelar efter redan utstakade grunder, hwilket äfwen i akt tages, tå mindre Divisioner af Arméens Flotta med Örlogs-Flottan förenade äro.

§. 15.

Arméens Flotta särskilt brukas uti krig och något byte af samma Flottas Fartyg upbringas i sjön, skiftas sådant Chef, Officerare och Manskap emellan på följande sätt: Befälhafwaren öfwer hela ut-commenderade delen af Arméens Flotta undfår en niondedel utan afseende om upbringningen skedt under thes ögon, eller af en å annat ställe stationerad fördelning; En niondedel tilfaller Escadre- eller Fördelnings-Cheferne jemte Flagg-Majoren hwar och en efter sin grad; Twå niondedelar Befälhafwanderne på Fartygen, jemte Infanterie Regements Officerarne likaledes hwar och en efter sin grad, samt Justitiæ- Civil- Byggnings- Preste- och Läkare-stat; En niondedel Officerarne af Arméens Flotta, som ej äro Befälhafwande, jemte öfrige Officerare af Infanterie-Regementerne; Twå niondedelar Under-Officerarene, jemte Civil- Byggnings- och Läkare-staten utan Spisnings-penningar; Twå niondedelar Gemenskapen; och sker fördelningen emellan them, som undfå samfäldt lott, efter the grunder, som i thenne Artikels 8. 9. 10. 11. 12. 13. §§. stadgade äro.

Är Arméens-Flotta delad och står under flere Befälhafwande, som med hwarandra ingen gemenskap äga, delas bytet inom hwarje fördelning, och Befälhafwanden får tå then lott, som annars skulle tilfalla Befälhafwanden för hela Arméens Flotta. Then fördelning af Arméens-Flotta, som tå upbringningen för sig gick, ännu icke blifwit inmunstrad och utlagd, deltager icke uti bytet; icke eller en Galere-Escadre, som efter skedd debarquering af Infanterie-Troupperne, til någon hamn återgått och icke mera uti operationerne nyttjas.

Thet alle, som wederbör, hafwa sig hörsammeligen at efterrätta. Til yttermera wißo hafwe Wi thetta med Egen Hand underskrifwit, och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit; som skedde Amphion til ankars på Helsingfors Redd then 8 Julii 1788.

GUSTAF.

H. af Låstbom.


Transcribed by Lars Bruzelius


Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding.

© Copyright 1994 Lars Bruzelius.