Lång öfver Stäf, | 68½ fot. |
Bred mallad, | 15 fot. |
Djupgående Armerad, | 4¼ fot. |
Rodden 15 par Åror. | |
Bestyckad med 2 styck. 24:pundige Canoner och 4 st. 3:pundige Nickor. |
Köl, Resning, Förstäf, Knäet som formerar Akterstäfven, Akterspegeln, Porttimren på inra kant af Spegeln, all Förtimring, Kölsvin, fasta Courseuren, Bordläggningen, Embrasseur planen med Balken därunder, Tvärgafveln ovanpå Balken, Knäen vid tvärgafvelen, Sidogavlarne, yttre klädseln å Portarne på ömse sidor om Förstäfven, Knäen under Vingarne, Tullborden för Årklykorna, Tersen under Kurseuren, Slaggångs-Balkarne, Verpkams-bandet, Vind- eller Brådspel, för hvarje Courseur, Hjertstocken till Rodrets öfra och undra del. Träd-rorpinnnen, 2:ne 24-pundige Canon-Lådor med sina Courseurer, och 4 Nickhaks Lådor, Relingsbordet, Vägare, Mastbalkar, Mastkoger, Mastspår, och Ställhult, skola vara af god, seg och ren Ek, aldeles frie från rötor, Uggle och Vitved; men Långväggarne, Vingplankorne, Toffter med all öfrig Inredning, som af Ritningen närmare uplyses, blifver af ren och god Kärn-Fur.
Virket till dessa Byggnader, såsom till Timren, klen till sina dimentioner, skall äga den erforderliga bugten genom Naturlig växt, och får således den nödiga krumleken icke tillskapas genom rätare piecers behuggning öfver spån.
Hvarannan af fasta Spant Bottenstockarne, bultas med N:o 0. Järn genom Kölen och klinkas på plåt å Kölens underkant. De 5 a 6 aktersta Bottenstockarne, hvarest Resningen är mycket hög, bultas endast ned i Resningen, med Stufva Hackbultar af samma Järn, och af 13 a 15 tums längd. Bottenstockarne fälles ¾ tum ned i fjädren.
I Löshäst Bottenstockarne kommer ingen bult, men mellan Bottenstockarne sättes en Kloss Långskepps och i hvar 4:de Kloss bultas Kölsvinet som nedbröstas öfver Bottenstockarne 1 tum med N:o 1 Järn, som går igenom Kölen och Klinkas på plåt å Kölens underkant.
Alla bultar i Resningen blifva N:o 2 a N:o 3 Järn, slås under ifrån och klinkas på fjädren. I Köl- och Stäf-Laskar bultas med N:o 1. Järn i midden af Laskarne, och med N:o 0. i ändarne.
Bordläggningen skall ligga tätt intill Timren med hela bredden för hvarje plankgång, således hvarken för litet eller för mycket hålkade på indra sidan, samt väl arbetad utvändigt, så att ytan af bordläggningen får samma form, och rundning som Timren äga, och att icke diken eller knölar i plankornes middel eller utestående kanter vid Nåten må befinnas; och böra Nåten vara fina och jämna utvändigt, samt ligga aldeles kant i kant på inra sidan. Bordläggnings-plankorne skola sins emellan förskjuta hvarannan, hälst längre, men ej kortare än 7 a 8 fot, och minst 3:ne gångar fastsättas innan någon Lask kommer på ett och samma Timmer.
Hvarannan Spik växelvis i Bordläggningen ifrån Relingen till Långväggarne blifver 6 eller 7 tums Ekespik, hvilken sedan den förut är borradt med tjenlige Spiknafrar, hvaraf den finare nyttjas i Timrens indra sida, går tvärs igenom och klinkas på Timrens indra kant uppå små dornar, eller för sådant behof egenteligen smidda plåtar, hvarannan Spik blir 4 a 5 tum äfven växelvis utan klinknig [sic]. Ifrån Långväggarne till Kölen, spikas Bordläggningen utan klinkning med 5-tums Ekespik, och hvarjämte till bordläggningens fästande kommer uti hvart 4:de eller 5:te Timmer en bult af N:o 0. Järn, samt vid hvar Lask en bult af N:o 1 Järn, hvilka samtelige klinkas innan på Timren.
Vid Spikningen iagttages den ordnirg [sic], att i ena Timret kommer Spiken vid plankans öfverkant, och i nästa Timmer vid plankans underkant, men vid Laskar och där Fästbultar komma placeras Bult och Spik i ett och samma Timmer på hvar sin kant af Plankan. För öfrigt gäller den reglen för valet af Spiksorter till de flerfaldige vid byggnaden förekommande behof, att då Ek fästes till Ek, eller Ek fästes till Fur, Ekspik i bägge fallen nyttjas; hvars storlek emot Arbetets art, är den, att Spiken skall vara en tum längre i fasta trädet än godsets tjocklek, som skall fastspikas; såsom då godset som skall fästas, är en tum tjockt, nyttjas 3-tums Spik, 1½ tums gods 4-tums Spik, 2 tums gods, 5 tums Spik o.s.v., då det säger sig sjelft, att Virket hvaruti Spiken skall slås, bör äga större tjocklek in och ut, än denna Spikproportion innefattar, emedan i annat fall, frågan endast blifver om Spik som gåt igenom och klinkas samt blifver då gröfre än efter denna regeln, och finnes af ofvananförde. Samma principer iagttages med Spiksorter, rörande Inredningsarbeten där Fur fästes uti Fur, endast med den skilnad att Spik går igenom och nådas, där sådant utan olägenhet äger rum, och at då till större delen begagnas Furuspik, passande i hvarje ställe till saken och behofvet.
Långväggarne som räcka ifrån Akterspegeln till främsta Gafvelen, bestå af 5 a 6 plankbredder eller plankstråk i höjden, hvilka alla fogas till hvarannan med Tapplaskar, af 6 a 7 tums längd med Contrade Låsdammar, af Ek 6 tum långa och en tum tjocka. Det understa af desse stråk, bröstas ¾ tum öfver Timren, då detsamma tillika med det, som näst ofvanpå ligger fästes på en gång med 8 a 10 st. Bultar af N:o 2. Järn, som växelvis slås upifrån och nedifrån genom Timren och klinkas; men de 2 a 3 där ofvanpå liggande stråk, få i hvarje planklängd 3:ne ft. Styrbultar af N:o 2. Järn, och Stufhack som placeras en vid hvarje Lask, och en på midden af hvarje Planka, och räcka till underkant af underliggande stråk. Öfversta eller sista stråket får 6 a 7 ft. Bultar af N:o 5. Järn, och räcka igenom hela väggen till ytterkant af Timren, hvarest de klinkas på större fyrkantige plåtar. Desse Bultar placeras emellan Toffterne af de undra stråkens Häftbultar. Öfversta stråket af Långväggen får en utkälning på Bordvats sidan, så djup ned, som Slaggångs-Balkarne äro ned om Relingen, och at Ritningen närmare uplyses; äfven som en afdragning emellan Toffterne för Årans sänkning.
Rodrets undra del får 2 par Rorjärn och en Styrarm af Järn i form af horn med Öga och kaus i ändarne, dess tjocklek är på midden 1¾ tum, och åt ändarne minst 1¼ tum af Fyrkant-järn midtpå som rundas åt ändarne. Rodrets öfra del har ett par Rorjärn och nödigt Skenebeslag på undra ändan; då denna är fästad vid undra delen styres Rodret med Trädrorpinnen.
Alt öfrigit Järnarbete såsom Årklyckor, Årebeslag, Rundhults-klykor, smide för Master och Tackling, Portbeslag, Lavettsmide, Spel- och Terssbeslag samt smide för Proviant- och Ammunitions-Kistorne, med hvad till inredning och klargörning hörer, skall enligt ritning och föreskrift fullkomligen verkställas.
Alla öfrige tillhörigheter för desse Slupar, som under Bihl och Bohlfärdighet inbegripes, såsom Toffter, Portar för- och akter, Lösstäfvar, Proviant- och Utrednings-kistor, 2:ne Pumpar med ett Ställ-Pumptyg och 2:ne Pumprännor, Rundhult af Fur eller fin och ren Gran, 30 ft. Åror, ett Flaggspel, 2:ne Båtshakar, och 2:ne Sättstänger, äfven af fin och god Gran, jämte öfrig inredning i Slaggångarne af fasta Bänkar akter och Luckor emellan Kistorne, Knappar till Flaggspel och Master, samt Knapar och Hornkrampor af Ek, skola tillika med alt förenämde på bästa sätt fått enligt föreskrift exeqveras. Sluparnes drifning verkställes med den agtsamhet, att fullkomlig täthet vinnes, utan att Nåten upjagas, eller att Drefvet slås djupare än jämt med Plankans indra kant.
Sluparne tjäras utom bords 2:ne gånger ifrån underkant af Vingplankan till och med Kölen första gången då Bordläggningen är fast och väl torr efter basningen och senare gången då arbetet lider till slut och Bordläggningen blifvit drifven; men Timren öfverstrykes med Beckolja. Gelningarne eller Relingens uphöjning för- och akter, samt Spegeln, få å yttre som indra sidan; äfven som alt innombords, hvilket kommer i öppen dag, öfverstrykes 2:ne gånger med god svart Oljefärg. Tiden få till tjärning som målning afpassas så att Sluparne i detta hänseende äro fullkomligen torra innan aflöpningen sker, och
Som till hvardera Canon-Slupen, äfven hörer en Jolle, hvilken skall byggas på Cravell af Ek, om 14 fots längd 5½ fots bredd på Timren, att ros med ett par Handåror, och 2:ne långa Åror; så skola de utvändigt ifrån Listgången till och med Kölen och innombords ifrån underkant af Tofftvägaren och ned öfver hela bottn med Tjära en gång öfverstrykas, men Listgång samt Spegel utvändigt med god Svart Oljefärg 2:ne gånger, hvarförutan de böra invändigt ifrån och med Tofftvägaren och altsammans där ofvanföre, jämte Åror, Roder, Rorpinne, Båtshake och Ösfat med god Rödfärg Oljemålning 2:ne gånger anstrykas.
Fot. | Tum. | Linier. | ||
---|---|---|---|---|
Kölen sidhugges till | — | 5 | 6 | |
Den fläckning som Stäfvarne få, Continueras 8 till 12 fot på kölens för och aktra ändars underkant, hvarest den försvinner till ordinaire tjocklek. | ||||
Akterstäfs knäet sidhugges till | — | 5 | 6 | |
Akterstäfven som formeras af Resningen och Akterstäfs knäet, fläckas på sidorne från Spegeln ned till Kölens undrakant, i Aktra kanten till 3¼ tum, och fläckningen börjas 1 a 1½ tum under Spuningen akter och ¾ tum framom Spunningen för ut. | ||||
Akter-Spegeln tjock in och ut | — | 3 | 4 | |
Sammanfogas af plankor med half-fals. | ||||
Förstäfven sidhugges till | — | 5 | 6 | |
Förtimringen dito dito | — | 3 | 6 | |
Dito För och Akter under de rörlige Courfeurerne, | — | 6 | — | |
Botten-stockarne höga på Kölen, neml.: så Spantet ⊕ 7¼ tum, Sp. 3, 7¼, Sp. 6, 7¼ tum, Sp. 9, 7¼ tum, Sp. 12, 7¼ tum, Sp. 15, 7 5/8 tum, Sp. 18, 7 5/8 tum, Sp. 21, 7¾ tum, Sp. 24, 7¾, SP. C. 7¼ tum, Sp. F, 7¼ tum, Sp. I, 7 5/8 tum, Sp. M. 8 tum, Sp. P., 9 1/8 t., Sp. S, 10 7/8 tum, Sp. W, 12¼ tum, Sp. Z, 14½ tum. | ||||
Timrens tjocklek in och ut i slaget | — | 5 | — | |
Dito, Dito, vid Relingen | — | 3 | 4 | |
Hvarje Spant och Löshäst består af en Bottenstock, 2 Zittror, 2 Uplängor och 2 små Topp-timmer, och ses af Ritningen. | ||||
Port-timren på indra kant af Akter-spegeln af Eke-knän, sidhugges till | — | 6 | 4 | |
Dito, tjocka in och ut | — | 4 | 4 | |
Balken under Embraseuren, hög up och ned | — | 10 | 2 | |
Dito, bred Långskepps | — | 10 | 2 | |
Tvär-gafvelen, ofvan på Balken, tjock | — | 3 | 6 | |
Sido-gaflarne, tjocka | — | 3 | 2 | |
Embraseurs-planen, tjock | — | 3 | 6 | |
Fogas med half-fals så väl som sido gaflarne. | ||||
Portarne på ömse sidor om Stäfven | ||||
yttre klädseln af Eke, tjock | — | 1 | 4 | |
inre klädseln af Furu, tjock | — | 1 | — | |
Knäen vid Tvär-gafveln, sidhugges till | — | 5 | 4 | |
Knäen under Vingen sidhugges till | — | 4 | 4 | |
Desse knäen blifva 5 styck, på hvarje sida, så placerade utom Bords emot Timmern, at et kommer vid hvarje ända af Tull-bordet, et midt på längden af Vingen, och et midt emellan midden och Ände-knäet. Räcka med grenen på två tum nära Tull-bordets yttre kant och med Bålen 12 a 16 tum ned på sidan. | ||||
Bord-läggningens tjocklek | — | 2 | 2 | |
Lång-väggarnes, Dito | — | 4 | 2 | |
Köl-svinets, Dito Tvär-skepps | — | 7 | — | |
Dess högd ifrån Botten-stockarne | — | 5 | 4 | |
Courseur-träden höga utom rebban, som blir i samma träd, NB. af Eke | — | 6 | 3 | |
Dito, bredden med Dammen | — | 11 | 2 | |
Rebban, hög | — | 2 | 5 | |
-- bred | — | 3 | 2 | |
Sido-plankorne till Stycke-lådorne, tjocka | — | 4 | 6 | |
Botten-stycket, tjockt | — | 4 | 3 | |
Tersen under Courseuren göres rät, lång | 5 | 6 | — | |
utom 1½ tums hak, på ändarne, | ||||
hög | — | 9 à 11 | — | |
tjock | — | 6 | — | |
Rodret tunnas till i öfra ändan | — | 3 | 7 | |
Dito i undra och Akter-kant | — | 2 | 3 | |
Relings bordet med ½ t. bröstning öfver Timren, tjockt | — | 3 | 6 | |
-- Dess bredd | — | 7 | 4 | |
Slaggångs-Balkarne, tjocka i fyrkant | — | 4 | 6 | |
Vägaren derunder, hög | — | 6 | 6 | |
-- Dito, tjock | 1 | |||
Öfra Mast-balken, hög up och ned | — | 5 | 4 | |
-- Dito, bred, Långskepps | — | 7 | — | |
Undra Mast-balken, hög up och ned | — | 5 | 6 | |
-- Dito, bred, Långskepps | — | 7 | — | |
Ving-plankan, inom Tull-bordet för Årklykorne, hög af Fure | — | 3 | 5 | |
Tullbords-listen der utan på af Ek, hög | — | 7 | — | |
-- Dito, bred | 5 | 4 | ||
Varpkams-bandet förut löst, långt | 5 | 4 | — | |
-- högt med kammen | — | 8 | 4 | |
-- Dito under kammen | — | 4 | 6 | |
Bredden ut och in afdrages efter Ritningen, detta Band bultas med Slutnings-bult, af N:o 1 Järn genom Stäfven, och en af N:o 0 genom hvarje sidoport. Bultarne hänga vid Bandet i kjettingar. | ||||
Toffterna, breda | — | 10 | — | |
-- Dito tjocka | — | 3 | — | |
Årans hela längd | 28 | 6 | — | |
-- deraf inom rodden 7, 9½ | ||||
-- Ifrån rodd till blad, 15, 9 | ||||
-- Bladets längd 4, 11½ | ||||
Dito tjocklek i rodden eller Årklykan | — | 4 | 2 | |
Bladets bredt i yttra ändan | — | 7 | 6 | |
Distancen emellan Årklykornas Centrum | 3 | 3 | 4 | |
Ett Vind eller Brå Spel af Ek för hvarje Courseur, långt | 6 | 11 | — | |
Åttakantigt, tjockt på midten | — | 7 | — | |
Dito i ändarne | — | 6 | — | |
Beslås på ändarne med ringar och dubbar, som hvila i pannor på Lång-väggarne och får 2:ne Vind-bommar af N:o 4 Järn, 4 föt [sic] långa. | ||||
Köl-Förstäfs och Kölsvins laskar blifva 3 fot, 3 tum långa med ¾ tums hake midt på Laskarne. Bultas i ändarne med N:o 0 och midt på Lasken med N:o 1 Järn. Om Lasken passar så, at medlersta bulten kan gå med det samma genom någon Bottenstock, klinkas den på Kölens underkant, hvilket likväl så mycket möjeligt är undvikes. Kölsvins och Köl-laskarne måste för den nödiga strykans skull, ganska väl förskjuta hvarannan. |
Fot. | Tum. | Linier. | |
---|---|---|---|
Stormastens hela längd | 37 | 6 | — |
- största tjocklek | — | 7 | 1 |
Fockmastens hela längd | 32 | 6 | — |
- största tjocklek | — | 6 | 1 |
Storspriets hela längd | 42 | 4 | — |
- största tjocklek | — | 4 | 6 |
Fockspriets hela längd | 36 | — | — |
- största tjocklek | 4 | 4 | |
Toppen af Stormasten, lång | 2 | 3 | — |
Hummern af dito, lång | 1 | 6 | — |
Tjocklek öfver Hummern af Stormasten | — | 4 | 3 |
Dito under dito | — | 5 | 4 |
Dito af Storspriet i ändan | — | 2 | 5 |
Toppen af Fockmasten, lång | 1 | 10 | — |
Hummern af dito dito | 1 | 3 | — |
Tjocklek öfver Hummern af Fockmasten | — | 4 | 1 |
Dito under dito | — | 5 | — |
Tjocklek af Fockspriet i ändan | — | 2 | 4 |
Utliggaren, hela längden | 19 | 2 | — |
-- Tjock vid Stäfven | — | 6 | — |
-- Dito i yttre ändan | — | 4 | 4 |
Stockholm af Flottornas Constructions-Contoir den 29 Martii 1808.
LARS BOGEMAN.
Transcribed by Lars Bruzelius
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding.
Copyright © 2000 Lars Bruzelius.