[Förklaring till ritningarna i Architectura navalis mercatoria]

1:sta Nummeren.

Bestående af 10 Plåtar, hvilka innehålla följande Ritningar.

Handels Fartyg Fregatt skapnad.

Den stora Figuren åfvantil åt höger på Plåten IV, är en Drägtighets-Skala för de 10 åfvannämde Handels-Fartygen under namn af Fregatter.

De Horizontaile Skalorne, utmärka Fransyska Tonneaux, Engelska Tonns och Swenska Swåra Läster.

De verticale Skalorne märkte S, E & F. som stå vinckelrät emot de förrige, äro Swenska, Engelska och Franska fot. och de krumma lineorne N:o 1, N:o 2, N:o 3 &c. hvilka alla löpa tilsammans uti hörnet e, determinera Drägtigheten af Fartygen N:o 1, N:o 2, N:o 3 &c., och kommer denna Skalan at nyttjas på följande sätt.

Linean ab på Elevations-Planen, är öfra vatn-linien hvartil Skeppet N:o 4 skal lastas: suponera at Skeppets Läge innan det är fullastat vore efter linien cd, då mätes distancerne ac och bd som på denna Ritnings-Skala är 4 fot 1½ tum och 5 fot 1½ tum, desse adderas tilsammans och halfveras som gör 4 fot 7½ tum, uppå Drägtighets-Skalan tag desse 4 fot 7½ tum som är eg och applicera vinkelrät linien ef at det träffar krum-linien N:o 4 e samt uti b (efter Ritningens Numer är 4, från b drag linien bi continuerad och vinkelrät emot linien fe eller parallel med eg, denna linien utmärker på skalorne den Tyngd som ännu fordras at trycka ned Fartyget til linien ab neml. 175 Svåra Läster, 420 Engelska Tonns eller 435 Franska Tonneaux. Är Skeppet aldeles tomt så kan på samma sätt finnas vigten af hela Lasten som Skeppet kan intaga; eller om man en gång observerat Skeppets Läge, och befinner det en annan gång ligga annorlunda i anseende til Djupleken; så kan på samma Skala finnas huru stor Tyngd har kommit in i Fartyget eller huru mycket blifvit uttagit, alt som det kommit djupare ned i vatnet eller lyft sig högre up.

k är Centrum Gravitatis af vattu-hålan; l är Metacentrum eller en sådan punct, at om Centrum Gravitatis af Skeppet samt Taklingen och hela dess Last, med et ord, af alla de Tyngder som äro i denna Machin vore på detta stället, så skulle Skeppet vara indifferent om at stå eller falla omkull: Fartygen må hafva skarpare eller fylligare båttnar, så kan detta Centrum ej märkeligen höja eller sänka sig fast krängningen skulle gå til 10 eller 12 grader, så at man utan at begå fehl i practiquen, kan antaga, at om et Skepp får mer eller mindre krängning, så blifver deß Metacentrum likväl beständigt på samma ställe, så länge Deplacamentet och skapnaden är den samma.

Bokstäfverne S, E & F som äro satte vid ändan af Skalorne, utmärka at desse Skalornes mått är Svenska, Engelska och Franska fot.

Handels-Fartyg Häck-Båtar.

Perspective Ritningarne, representera hvar och en, den Ritning som är på samma Plåt.

2:dra Nummern.

Bestående af 10 Plåtar, hvilka innehålla följande Ritningar.

Handels Fartyg, Häckbåt.

Handels Fattyg Pinckar.

Drägtighets Skalan på plåten XI, hörer til desse föregående Fartyg.

Handels Fartyg, Kattar.

Efter samma Plåt, bygges nu et skeip i Stockholm på Herrar Grills Werf

Drägtighets Skalan på plåten XVII, hörer til de föregående Katt-skieppen.

Fartygens Drägtighet, skall komma i slutet, af Arbetet, då Lästetalet skal gifvas, som Fartygen verkligen kunna bära.

3:dje Nummeren.

Bestående af 10 Plåtar, hvilka innehålla följande Ritningar.

Handels Fartyg, Barckar.

Linien AB är antagen at exprimera det motstånd som en plan af lika area med (o) Spanter, skulle lida, om den fördes fram emot vatnet med en viss hastighet. AC exprimerar det directa, motståndet på Skeppets Bog, när hastigheten suponeras vara den samma, som den omtalte planens; och AL är det Verticala motståndet. Hvaraf upkommer DA som är medeldirectionen af vatnets motstånd under fördevinds segling; och denna medeldirectionen blir altid den samma, ehvad hastighet Skeppet ock hälst antager.

F är centrum gravitatis af öfra vatnlinien, linien FE är perpendicular til den samma. Då linien DA continueras, så afskär hon linien FE uti E är den bögd, hvarest centrum gravitatis af seglen bör vara öfver vatnlinien, om Fartyget ej skal stupa ned eller lyfta sig up med bogen under fördevinds segling.

När afdriften under det skeppet seglar bidevind, supponeras vara ½ strek och krängningen 7 grader, då är medeldirectionen af vatnets motstånd concentrerad i puncten G. Sjelfva directionen är efter linien GH, och H är det stället hvarest denna medeldirection råkar en plan som kan imagineras at gå igenom medellinien af skeppets köl och stäfvar.

I är Centrum gravitatis af vattuhålan, och K är metacentrum.

Tvärprofilen åt vänster visar skeppet afskurit vid (o) Spantet eller bredaste stället, då A visar akterdelen in uti och B fördelen.

Grundgående Handels-Fartyg.

Detta Fartyg är tjenligt at föra Proviant, vatn ankrar och tåg, med mera, til en Örlogs-Flotta, äfven at uptaga efterlemnade ankrar i sjön, är mycket segelstyf, och kan bärja sig väl i stormväder.

N:o 12 en Chalk, at föra Styckegods med, har derföre en lång lucka med höga karmar, långs luckan är däcket jämt med Rellingen. Til denna ritning är 2:ne sorter spant, spanten A äro tjenlige på mindre farvatn, kommer då at bruka svärd: men om den bygges med spanten B, så behöfves inga svärd, och är tjenligare at gå på de farvatten, där mera sjögång är, men är til drägtigheten en Läst mindre än den förriga.

C visar Däcket och luckan ackter ifrån, och D visar Däket och luckan för ifrån.

N:o 13. Et Fartyg at föra Ekevirke, har derföre en stor Last-port ackter, och är tjenlig til Spannemåls-Fartyg på Östersjön, skapnaden kan då ändras ackter, som de prickade Spanten, blifver deraf något bättre seglare.

N:o 15. et öppet Fartyg, Spanten B passar sig bäst at föra tunga varor med som järn, tegel &c. och Spanten A för lättare varor som ved &c.

Denna Färjan kan föra en stor vagn och 6 hästar, är tjenlig at bruka där som är någon sjögång, kan ros med 4 åror, ackter är en Brygga, som ständigt följer med fartyget, främst är et litet spel, hvarmed vagnen indrages, som kommer at stå främst, och hästarne står ackter uti.

Drägtighets Scalan på plåten XXIII, hörer til Barckarne, och den, som är på plåten XXIX, hörer til de grundgående fartygen.

4:de Nummeren.

Bestående af 10 Plåtar, hvilka innehålla följande Ritningar, som alla äro Kapare, och finnes upteknade i denna Tabell.

Vidare Beskrifning öfver samma Plåtar.

Pl. XXXI. om på Ritningen N. 1, linien AB exprimerar det motstånd, som en Plan af lika area med (o) Spantet skulle lida, om den fördes fram emot vatnet med en viss hastighet; så exprimerar, AC det Directa motståndet emot skeppets Bog, då hastigheten supponeras vara den samma, som den omtalte Planens, och AD är då det verticala motståndet, hvar af upkommer EA, som är medel-directionen af vatnets motstånd under fördevinds segling, och allaredan är omtalt i Tredje Nummeren angående Ritningen N:o 33 Plåten XXIII.

Hvad som blifvit sagt, är, då Skeppet supponeras vara nedsänkt til dels öfversta vatn linea 2. 2.

Men om Skeppet är så mycket nedtryckt, at linien 1. är den öfversta vatn-linien, då är FG medel-directionen af vatnets motstånd.

Sammaledes är HI medel-directionen, som svarar emot vatn-linien 3. och KL medel-directionen, då Skeppet supponeras ej ligga djupare än til linien 4.

M är Centrum grav. af öfra vatn-linien och linien MN är perpend. til den samma.

Pl. XXXIII. Fig. 1. är en section af Kaparen N:o 1, då den supponeras vara skuren verticalt igenom medel linien af kjöhl och stäfvar.

Fig. 2. är en vertical section af samma Kapare, at se förut, då Skeppet är tvärs afskurit vid (o) Spantet eller bredaste stället.

Fig. 3. är en vertical section, at se ackterut då Skeppet är afskurit midt igenom Krut- Magazinet.

a Köhlen. b Forstäfven. c Ackterstäfven. d Resnings-Träen. e Resnings-Knä. f Följare innan på Förstäfven. g Följare innan på Ackterstäfven. h Följare utan på Ackerstäfven. i Rodret. k Krijet. l Skjägget. m Båtnståckar. n Sitterändar. o öpning imellan Timren. p Köhlsvinet. q Häcktbjälken. r nedra Häcktbjälkarne. f Däcksband s Band. t Spegeltimmer. u Däcksbjälkar. m Bogsprötet. x Fåcke-Masten. y Stor-Masten. z Mezans-Masten.

A Tråssbåtn. B understa Däcket. C öfra Däcket där Canonerne stå. D Skants-Däcket. E Backen. F Gångborden. G Hytte-Däcket.

Befkrifning på inrättningarne.

Under Tråssbåtn A: 1, rum för kjött, fläsk, smör &c. 2, Krut-Magazinet. 3, Krut-Durken, med afdelningar för fylda Carduser. 4, rum för Ljuset.

Nedanför Däcket B: 5, Constapelns Inventarie-Persedlar. 6, Bröd-Kamrar. 7, nedgång til Krut-Durken. 8, Ärte- och Gryn-Lårar. 9, Proviant-Skrifvarens hytta. 10, Capitainens Magazin. 11, rum för åtskillige Proviant-Persedlar, samt Medicins-Kistan. 12, Qäst-Laven. 13, Pumpsotet. 14, Pumparne. 15, Kul-Kistan. 16, Store- och Fåcke-Mast spår. 17, Ballast, bestående af gamla Canoner, Järntackor, samt Singels eller Kysel-ör. 18, Drick-Skafferiet. 19, Vatn-Rummet. 20, ved til bränsel och stufning af vatn-liggare. 21, Tåg-Rummet. 22, Rum för Skepparens Inventarium. 23, Reserve-Blåckar. 24, Segel-Koy. 25, Träkol til matlagning. 26, Ballast-Kulor at flytta från ena ändan til den andra, at gifva Skeppet sit rätta läge. 27, Hyttor i Rummet. 28, Reserve-Anckaret.

Däcket B: 29, lucka eller nedgång til Ljuset. 30, lucka eller nedgång til Krut-Durken. 31, Spåret för Mesans-Masten. 32, Ackter-Lucka, som är nedgång til Skafferiet och Qväst Laven. 33, Lucka och nedgång til Pumpsotet. 34, Lucka och nedgång til Kul Kistan. 35, Stor-Luckan, nedgång til vatnet. 36, För-Luckan, nedgång til Tåg-Rummet. 37, Lucka, nedgång til Segel-Koyen. 38, Lucka til Kolen.

Mellan-Däcken B och C: 39, Arckeliet. 40, Ror-Pinnen. 41, Officerares Hyttor: 42, Gångspelet, hvarmed Anckaret vindas up. 43, öfversta delen af Pumparne. 44, Beting. 45, Tvär-Béting. 46, Vater-Backen. 47, Klysen.

På Canon-Däcket C: 48, Lucka, trappa eller nedgång utur Skantzen til Arckeliet. 49, Stora Cajutan. 50, Bord för Officerare at spisa vid. 51, Dörr till Galleriet. 52, en Hytta af segelduk med 2:ne sängar uti för Officerare. 53, en klåss för Rortaljan. 54, en Trumma för Rortaljan at gå igenom. 55, Vatn-Krukor. 56, Spehl-Hufvud. 57, Knecktar för store Märse skot. 58, Stycke-Portar. 59, Bog-Portar. 60, Krysshult at belägga vid. 61, Cabyssan för Skeps-Folket. 62, Officerares Cabyssa. 63, ögebultar för Fåcke Cordel. 64, Styttor under gång-bordet. 65, Styttor i Skantsen och Millan-Däck. 66, Spehl-Bomar.

På Skants-Däcket D: 67, Altanen. 68, Hyttan eller den Commenderande Officerarens Cajuta. 69, Galleri Dörr. 70, Officerares Hyttor. 71, Drillen och Nachterhuset. 72, Kappen öfver nedgången til stora Cajutan. 73, Ackter-Luckan, 74, Luckor för Pumparne. 75, Knecktar. 76, Mantåg på inra kanten af gång-borden. F. 77, Trall på gång-borden. 78, nedgång på Däcket.

På Backen E: 79, Klåckstapelen. 80, Gång-Spelet. 81, Lucka, nedgång i Backen. 82, Fore märse-skot Knecktar. 83, Kran-Balkar. 84, Galjons Riglor och Timmer.

85, Hackbrädet. 86, Hörnpåstar. 87, Luckor med Trall. 88, Slaggångar. 89, Ribbor i Däcken. 90, Trappor. 91, Luckor til Provianten.

Fig. 1 och 2. 92, Båttn-Ståck. 93, första uplängan. 94, Tåptimmer. 95, Sittra. 96, andra uplängan. 97, Garnering. 98, Bjälkvägare. 99, Vaterbord. 100, Lifhult. 101, Knän vid ändan af Bjälkarne. 102, Bordläggning utombords. 103, Berghult. 104, Råhult.

Pl. XXXIII. Figurerne 1, 2, 3 &c. äro Ritningar til en ny invention stycke-lådor. Denna sort stycke-lådor består förnämligast af 3:ne delar, som kan ses af Fig. 11. a är sielfva Lådan, b är slädan fästad med en järnbult til lådan, hvaromkring hon kan vändas, och c är Coursieren, hvaruti slädan kan föras fram och tilbakars.

Fig. 1. visar sidan af stycke-lådan, a är sido-stycket, b tvär-klossar, samt c hål för Broken.

Fig. 2. visar huru lådan ser ut åfvan ifrån, Canonen supponeras ha förstärkning vid Tapparne.

Fig. 3. föreställer Lådan, som den ser ut under ifrån. d är fiäderaktig klinka men en inskärning vid e.

Fig. 4. visar ändan af Coursier släda, och Låda med Canonen uti.

Fig. 5. visar ena kanten af slädan.

Fig. 6. öfra sidan af slädan, och Fig. 7. undra sidan. f sido-stycken. g Tvär-Klåss hvaruppå Lådan hvilar, då hon vändes omkring. h en svår bult, som går igenom Lådan och håller henne fast til slädan. i en järn-skena på kant, hvarpå klinkan d häftar sig fast, då Lådan och slädan äro jämt öfver hvarandra.

Fig. 8. är ena kanten af Coursieren. Fig. 9. öfra sidan, och Fig. 10. understa sidan. k sido-stycken. l fordring af tunna plankor, m hålet för Pållaren. n en järn-bögel på båda sidor uppå ena ändan af Coursieren, at fästa Broken uti.

Desse sorter stycke-lådor, fordrar at bjälkarne skola vara af flera stycken sammansatte.

A är en bjälke af 5 stycken, oo millan-stycket, hvaraf här allenast visas hälften, som har et stycke på hvardera sidan om sig, såsom pq, rs, uppå hvar ända, och hvilka mötas åt midtpå. t är en klåss, som fälles in uti båda sido-bjälkarne, hvaremot Pållaren u kommer. Igenom skeppets sida samt klåssen och Pållaren, kommer en svår splint-bult w med sveddsat hufvud, Pållaren blir så lång, at den kan bultas fast vid understa Däcket. x är skrå-knäen. y är en fordring på Däcket, för Coursieren at hvila på. z bågar af trä, hvarpå bakändan af Coursieren vandrar, då Canonen skal riktas, som sker med en hand spik & hvilken går igenom böglarna ßß som äro fast vid ena sidan af Coursieren.

Vid exequerandet af desse Lådor, observeras, at bulten som är fästad vid slädan och går igenom Lådan, kommer igenom Centrum grav:s af Låda och Canon, i anseende til längden; och at Centrum grav:s af Canon, Låda och Släda, kommer et litet stycke innan för Centrum af Pållaren, neml. så mycket, at då skeppet kränger, och Canonen står i Lä, dessas Centrum grav:s ej må komma utan för Centrum af Pållaren.

Med en 18 pundig Canon, som ligger uti en på detta sättet inrättad stycke-låda, kan en man göra den Horizontaila riktningen ganska fort, och utan at använda mycken kraft; så at på lika tid kan skjutas nästan dubbelt så många säkra skått med denna inråttning [sic] af stycke-låda, som med de vanlige. Då Canonen skal surras, antingen Tvärskeps eller Långskeps, så kan det ske mycket bättre med denna inrättning af stycke-låda.

Pl: XXXVI. Fig. 1, 2, 3, 4 och 5. höra til en sort Laveter, som äro ärnade til Nickhakorne på detta Fartyg. Fig. 1. visar sidan af Laveten, a är sido-stycket och b är båttnen. Fig. 2. är undra sidan af båttnen. Fig. 3. är en klåss som fälles öfver skeppets Relling och fästes til den samma med järn-skena c; under ändan d kommer et stycke planka, på kant, som hvilar på Däcket. Fig. 4 är öfra sidan af klåssen och Fig. 5 undra sidan. Laveten fästes til denna klåss medelst bulten e hvaromkring Laveten vändes, och ser altsammans ut, som på Figurerne 6 7 & 8.

På detta Fartyg blifva Stycke-Lådorne, Canon-Pållarne och bjälkarne, på samma sätt, som på Kaparen N. 2. Men i stället för knäen, äro här långa träen ff, som fogas til garneringen och up under Bjälkarne, samt kårta klåssar gg, som äro infälde i bjälkens underkant och bultade, på det sättet, som ritningen igenom A och B utvisar. hh är Träen som äro infälde öfver alla Timren, och ligga parallelt med skeppets medel-linea, på båda sidor. ii äro Träen, hvaruti Bjälkarne äro infälde, och äro Lodrätte öfver de förrige. kk äro Styttor, som med sine tappar gå in uti de öfra och undra Lång-Träen. ll Sned-Styttor, som äro intappade uti de verticale styttorne kk. m Kihlar, at tvinga styttningen med. p är et Järnband eller Stråpp, som ligger öfver bjälken, och dess ändar fastspikade, til de 2:ne tätt ihopstående styttorne, på det, at snedstyttorne ej må draga dem ifrån de öfra långträen.

Denna styttning är inrättad för at hindra ryggbrytning; om Fartyget skal kunna ryggbrytas, så måste anglarne ikk bifva större, hvilket ej kan ske, så länge Diagonalen ll behåller samma längd.

Denna styttning är ganska nyttig uti långa och svagt bygde Fartyg; Försök äro gjorde och svarar inrättningen aldeles emot ändamålet, lika så hvad stycke-lådorne angår. n äro små Luckor med Trall öfver, för fängkruts-röken, at komma ut igenom, o Lucka för Cabyssan.

Perspective ritningen Fig. 9, visar huru akter-delen skal förtimras, på Fartyg af den slags skapnaden som Kaparen N. 9.

Pl. XL. Fig. 1 och 2, visar huru Nickhake-Gafflar kunna göras af trä: Med denna inrätting kan riktas och skjutas så accurat, som om Nickhakorne lågo i en Lavet, hvilket sällan sker då de ligga i järn-gafflar.

Fig. 3. visat huru klåssen A ser ut, då den är fästad vid sidan af Fartygen.

Drägtighets-Skalan som är uppå Plåten XXXVII, hörer til Kapare-Fartygen.

5:te Nummeren.

Bestående af 10 Plåtar, hwilka innehålla följande Ritningar.

6:te eller sista Nummeren.

Bestående af 12 Plåtar, hvaraf de första 10 innehålla Ritningar på åtskillige slags Fartyg, som brukas hos differenta Nationer, neml.

Utom desse 12 Plåtar, följer ännu 2:ne andra Plåtar med detta Värk. Den ena är Titulbladet, med en Vue af Stockholms Stad och en del af Södermalm, som den visar sig ifrån Castellholmen, då man är nära vid vattnet bredevid inloppet til Hamnen.

Den andra Plåten är Dedicationen til Hans Kongl. Höghet Prints CARL, Svearikes Arf-Prints och Stor Ammiral.

Således äro Plåtarnes antal 64, in alles.

Härjämte följer äfven en stor Tabell på et blad, af lika format med Plåtarne, för at kunna bindas i samma band, och innehåller en general Förtekning och anvisning på alla de ritningar, som finnas i denna bok.

Med sista Nummeren borde nu följa den utlåfvade Beskrifningen öfver hela verket, med sine tilhörige Calculer och afmätningar &c. och hvilket kommer at utgöra et särskilt band, i mindre format; men som jag af andre mine ämbets-göromål varit förhindrad, och ännu blifver någon tid hindrad, at fullgöra denna min förbindelse; så anhåller jag vördsammast hos Respective Herrar Prenumeranter, det täcktes de benägit hafva fördrag med denna Delen tils fram på nästa år, 1769, och nu vid utbekommandet af denna sista nummer, lika fullt betala, det som resterar på hela Prenumerations summan, hvarvid försäkras at ingen derigenom skal blifva lidande.

Chapman: [Förklaring till ritningarna i Architectura navalis mercatoria].
Stockholm, 1768. This booklet was distributed to the subscribers with the last installment of Chapman's Architectura navalis mercatoria.

Transcribed by Lars Bruzelius.

The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Search.

Copyright © 2006 Lars Bruzelius.