12. CAPITLET.

Beskrifning öfver de Ritningar, som finnas uti Architectura Navalis Mercatoria.

För beqvämligheten skull, antingen då et Fartyg skal byggas, eller Ritning skal gjöras, til Fartyg af et Determinerat Lästetal, äro proportionerne af de angelägnaste Ritningarne införde uti Tabeller, för at strax kunna finna den som närmast inträffar med det åstundade Läste-talet. Och bör tillika observeras hvad som sagt är uti §. 25, at man icke antager annan slags byggnad, än den som bäst passar sig til ändamålet.

Uti dessa Tabeller, äro Skeppens Läste-tal uträknade efter deras Deplacement, til den djuplek effer efter de Vattulinier som äro updragne på Ritningarne; och har Regelen för Läste-talens finnande uti Tabellen N:o 1, därtil blifvit nyttjad; men som större delen af dessa Fartyg, kunna lastas något djupare, än efter den Vattulinia som är updragen på Ritningen: så är det utsatt huru mycket djupare de kunna ned-lastas, och är tilökningen af Läste-talet, som däraf förordsakas, tagen på Dräktighets-Skalorne; Summan af båda dessa quantiteter, är det Läste-tal som blifvit infördt i dessa Tabeller.

Läste-talet på Kapare-Fartygen och Påst-Jagter, är på samma sätt determinerat och infördt, för at visa, (i fall man vil nyttja dem som Handels-Fartyg) huru mycket de kunna bära, när de äro lastade til et vist djupgående.

Til deras tjenst som vilja arbeta i denna vettenskapen, äro jämväl Fartygens Deplacement, ⊕ Spantets och öfra Vattuliniens Area utsatte, efter det djupgående som (medelst öfra Vattulinien) är utmäkt på Ritningarne.

Det Läste-tal, som är infört i den Tabellen som gifver anvisning på Ritningarne i Boken, är icke lika med det som här är infört, hvilket hände igenom misstag af de rätta quantiteterne som skulle adderas tilsammand; det blef observerat strax efter Tabellen var tryckt, men var då för sent at ändra, och at trycka om samma Tabell, tycktes vara så mycket mindre nödigt, som denna Tabell hvilken nu följer, var då påtänkt.

De Fartyg som här icke äro införde, finnas uti Tabellen som gifver anvisning på Ritningarne uti Boken.

Ehuru man i detta värk har et ansenligt antal af Ritningar at välja uti; så kan antalet ökas igenom förändring af Skalorne, at efter et större Skepps ritning, kunna bygga et mindre, och så tvärt om; om större och mindre Skepp skola byggas efter en och samma Ritning, så kan deras längder som Cubique-roten af Läste-talet, Skalorne måste då inrättas därefter; men at i hast få en skala som skal passa til Skepp af et större eller mindre Läste-tal; äfven ock, för en sådan Practicus, som kan hända icke är van vid at räkna, torde följande Figurer A och B Plåten 16 kunna nyttjas.

Figuren A gifver Skalornes proportioner då Fartygen skola ändras til större eller mindre Läste-tal, och Figuren B gifver Skalornes proportioner, då Fartygen skola ändras til större eller mindre längd &c., och äro de at förstå på detta sättet.

Til Exemple, et Skepp om 300 Lästers Drägt, skal byggas efter Ritningen til et Skepp om 190 Läster; tag et vist antal fot uppå Ritningens Skala, til exempel 8, (efter detta talet låter ständigt halvera sig) och aplicera uppå Linien som exprimerar 190 Läster, såsom ifrån a til b Fig. A; från puncten C och igenom puncten b drag en blind Linia Cb, så är distancen från c til d, 8 fot, då Skeppet skal blifva 300 Läster stort; fölgakteligen, om Ritningen til 190 Lästers Fartyg är 110 fot lång, så skal man finna, at samma Ritning, efter de 8 fot, som är ifrån e til d, blifver 128 fot lång, när Skeppet skal bära 300 Läster.

Likaledes, om man har Ritning på en Barkass, til exempel, som är 25 fot lång, och at en af 35 fots längd skal byggas efter samma Ritning, så tages 4 eller 8 fot på Ritningens Skala och afsätt från e til f Fig. B, från puncten D och igenom f grag en blind Linia Df, så är gh, 4 eller 8 fot, då Båten skal vara 35 fot lång.

Härvid bör i agt tagas hvad som är sagt i §. 25, at det altid är säkrare at bygga et stort Skepp efter et litet Skepps Ritning, än at bygga et litet Skepp efter et stort Skepps Ritning, då båda äro goda i sin sort; ty om tvänne Skepp byggas efter en och samma Ritning, men at det ena gjöres större än det andra, så får altid det större Skeppet bättre ägenskaper, i anseende til styfhet och väl-segling, än det mindre. Men låtom oss continuera med beskrifningen öfver Ritningarne.

Den Skalan som är upritad uppå PL. IV, är Drägtighets-Skalan för de 10 Handels-fartygen under namn af Fregatter, och finnes förut beskrefven uti §. 36.

Drägtighets-Skalan uppå PL. XI, hörer til Häck-båtar och Pinckar; och den som är uppå PL. XVII hörer til Katt-Skeppen. Drägtighets-Skalan uppå PL, XXIII hörer til Bark-Skeppen; och den som är uppå PL. XXIX hörer til de gund-gående Fartygen. Drägtighets Skalan uppå PL. XXXVII hörer til Kapare-Fartygen.

Uppå alla Ritningar, är på samma sätt, som uppå Fregatten N:o 4. PL. IV, Centrum Gravitatis k af Vattuhålan, och Metacentrum l uppmärkte.

Och bör härvid anmärkas, at om Fartygen hafva fylligare eller skarpare båttnar, så kan Metacentrum l ej märkeligen höja eller sänka sig fast Krängningen skulle gå til 10 eller 12 grader; så at man utan at begå fel i Practiquen, kan antaga, at om et Skepp får mer eller mindre Krängning, så blifver dess Metacentrum likväl beständigt på samma ställe, så länge Deplacementet är det samma.

Bokstäverne S, E och F som äro satte vid ändan af Skalorne, utmärka at dessa Skalornes mått äro Svänska, Engelska och Franska fot.

De Perspectiva Ritningar som äro Ritade på en del Plåtar, äro för ingen annan ordsak skull ditsatte, än at fylla upp det lediga rummet, och representerar hvar och en, den Ritning som är uppå samma Plåt; undantagandes Perspective Ritningen Fig. 9. uppå Plåten XXXVI, hvilken visar huru Acterdelen skall förtimras, på Fartyg af den slags skapnad som Kaparen N:o 9.

PL. XI, Ritningen N:o 14. de prickade Linier Ackter, så väl uppå Spant som Elevations- coh Plan-Ritningarne, visar huru Fartyg af Häck-båts skapnad, kan medelst Häckt-balk och Ransons-Timmer, förändras tiul Fregatt skapnad.

PL. XXI. A är Metacentrum, då Skeppet ligger lastat til Linien AA, och B är Metacentrum då det suponeras at ej ligga djupare än til Linien BB.

PL. XXIII. Uppå denna Ritning har blifvit utsatt, hvar Segel-Puncten och vattnets Medel-Direction inträffar, då det suponeras, at vattnet som är bakom det bredaste, icke bidrager til mer eller mindre motstånd i framfarten.

Linien AB är antagen at exprimera det motstånd som en plan af lika Area med ⊕ Spantet, skulle lida, om den fördes fram emot med en viss hastighet. AC exprimerar det directa motståndet på Skeppets Bog, när hastigheten suponeras vara den samma, som den omtalte Planens; och AL är det Verticala motståndet. Hvaraf upkommer DA som är Medel-Directionen af vattnets motstånd under Fördevinds segling; och denna Medel-Directionen blir altid den samma, ehavd hastighet Skeppet ock hälst antager.

F är Centrum Gravitatis af öfra Vattulinien, Linien FE är perpendiculair til den samma. Då Linien DA continueras, så afskär hon Linien FE uti E, så at E är den högd, hvarest Centrum Gravitatis af Seglen bör vara öfver Vattulinien, om Fartyget ej skal stupa ned eller lyfta sig upp med Bogen under Före-vinds segling.

När afdriften under det skeppet seglar Bide-vind, suponeras vara ½ strek och Krängningen 7 grader, då är Medel-Directionen af vatnets motstånd concentrerad i Puncten G. Sjelfva Directionen är efter Linien GH, och H är det stället hvarest denna Medel-Direction råkar en Plan som kan imagineras at gå igenom Medellinien af Skeppets Köl och Stäfvar.

I följe häraf, om detta Fartyg Taklas på det vanliga sättet, så skulle det för det första, aldrig kunna hållas utur vinden, och för det andra, skulle det altid stupa ned med Framdelen; men ärfarenheten har visat, at hvarken det ena eller det andra sålunda förhåller sig; hvilket är ännu et ytterligare bevis, at den principe man antagit i 4 Capitlet om vattnets Effect, är riktig.

I, är Centrum Gravitatis af Vattuhålan, K, Metacentrum. Tvärprofilen åt vänster visar Skeppet afskurit vid ⊕ Spantet; eller bredaste stället, då A visar Ackter-delen in uti, och b Fördelen.

PL. XXVII. N:o 1. denna Flöyt har et Däck, och inrättad at föra Maste-Träen, har fördenskull et gång-spel vid för-Luckan, hvarmed Maste-Träen kunna indragas. [page Dd2:211]

PL. XXIV. N:o 9 och 10 äro Jagter, tjenlige at fara på Mälaren med.

PL. XXX. N:o 11. Detta Fartyg är tjenligt at föra Proviant, Vatten, Ankrar och Tåg, med mera, til en Örlogs-Flotta, äfven at uptaga efterlemnade ankrar i sjön, är mycket Segel-styf, och kan bärga sig väl i storm-väder.

N:o 12 En Chalk, at föra Stycke-gods med, har därföre en lång Lucka med höga karmar, långs Luckan är Däcket jämt med Relingen. Til denna Ritning är 2:ne sorter Spant, Spanten A äro tjenlige på mindre Far-vatten, kommer då at bruka Svärd: men om den bygges med Spanten B, så behöfves inga Svärd, och är tjenligare at gå på de Far-vattnen, där mera sjö-gång är, men är til Drägtigheten en Läst mindre än den förriga.

C Visar Däcket och Luckan Ackter ifrån, och D visar Däcket och Luckan För ifrån.

N:o 13. Et Fartyg at föra eke-verke, har därföre en stor Last-Port Ackter, den är och tjenlig til Spannemåls-Fartyg på ’ster-sjön, skapnaden kan då ändras Ackter, som de prickade Spanten, blifver därför något bättre Seglare.

N:o 15. Et öppet Fartyg, Spanten B passar sig bäst at föra tunga varor med som Järn, Tegel &c- och Spanten A för lättare varor som ved &c.

N:o 16. En färja. Denna Färja kan föra en stor Vagn och 6 Hästar, är tjenlig at bruka där som är någon sjö-gång, kan ros med 4 åror, Ackter är en Brygga, som ständigt följer med Fartyget; främst är et litet Spel, hvarmed Vagnen indrages, som kommer at stå främst, och Hästarne stå Ackter uti. [page 212]

PL. XXXI. Om på Ritningen N:o 1, Linien AB exprimerar det motstånd, som en Plan af lika Area med ⊕ spantet skulle lida, om den fördes fram emot vattnet med en viss hastighet; så exprimerar AC det Directa motståndet emot skeppets Bog, då hastigheten suponeras vara den samma, som den omtalte Planens, och AD är då det Verticala motståndet, hvaraf upkommer EA, som är Medel-Directionen af vattnets motstånd under Förde-vinds segling, då Skeppet supponeras vara nedsänkt til dess öfversta Vattulinia 2. 2.

Men om Skeppet är så mycket nedtrykt, at Linien 1. är den öfversta Vattulinien, då är FG Medel-Directionen af vattnets motstånd.

Sammaledes är HI Medel-Directionen, som svarar emot Vatulinien 3. och KL Medel-Directionen, så Skeppet supponeras ej ligga djupare än til Linien 4.

M är Centrum Gravitatis af öfra Vattulinien, och Linien MN är perpendiculair til den samma.

PL. XXXII. Fig. 1. är en Section af Kaparen N:o 1, då den supponeras vara skuren Verticalt igenom Medellinien af Kjöl och Stäfvar.

Fig. 2. är en Vertical Section af samma Kapare, at se förut, då Skeppet är tvärs afskurit vid ⊕ Spantet eller bredaste stället.

Fig. 3. är en Vertical Section, at se Ackter-ut, då Skeppet är afskurit midt igenom Krut-Magazinet.

a Kölen. b För-stäfven. c Ackter-stäfven. d Resnings-Träen. e Resnings-Knä. f Följare innan på För-stäfven. g Följare innan på Ackter-stäfven. h Följare utan på Ackter-stäfven. i Rodret. k Krijet. l Skjägget. m Båttenståckar. n Sitterändar. o öpningen emellan Timren. p Kölsvinet. q Häckt-bjälken. r nedra Häkt-bjälkarne. [page Dd3:213] &s; Däcks-band. s Band. t Spegel-timmer. u Däcks-bjälkar. w Bogsprötet. x Fåcke-Masten. y Stor-Masten. x Mezans-Masten.

A Tråssbåtten. B Undersa Däcket. C öfvra Däcket där Canonerna stå. D Skants-Däcket. E Backen. F Gång-borden. G Hytte-Däcket.

Beskrifning på inrättningarne.

Nedanför Däcket B: 5, Constapelns Inventarie-Persedlar. 6, Bröd-Kamrar. 7, nedgång til Krut-Durken. 8, Ärte- och Gryn-Lårar. 9, Proviant-Skrifvarens hytta. 10, Capitains Magazin. 11, rum för åtskilliga Proviant-Persedlar, samt Medicins-Kistan. 12, Öväst-Laven. 13, Pumpsotet. 14, Pumparne. 15, Kul-Kistan. 16, Store- och Fåcke-Mast spår. 17, Ballast, bestående af gamla Canoner, Järn-tackor, samt Singels eller Kysel-ör. 18, Dricks-Skafferiet. 19, Vatten-Rummet. 20, ved til bränsel och stufning af vatten-liggare. 21, Tåg-Rummet. 22, Rum för Skepparens Inventarium. 23, Reserve-Blåckar. 24, Segel-Koy. 25. Trä-kol til matlagning. 26, Ballast-Kulor at flytta från ena ändan til den andra, at gifva Skeppet sit rätta läge. 27, Styttor i Rummet. 28, Reserve-Ankaret.

Däcket B: 29, Luckan eller nedergången til Ljuser. 30, Luckan eller nedgång til Krut-Durken. 31, Spåret för Mezans-Masten. 32, Ackter-Lucka, som är nedgång til Skafferiet och Qväst-Laven. 33, Lucka och nedgång til Pumpsotet. 34, Lucka och nedgång til Kul-Kistan. 35, Stor-Luckan, nedgång til vattnet. 36, För-Luckan, nedgång til Tåg-Rummet. 37, Lucka, nedgång til Segel-Koyen. 38, Lucka til Kolen. [page 214]

Mellan-Däcken B och C: 39, Arckeliet. 40, Ror-Pinnen. 41, Officerares Hyttor. 42, Gång-spelet, hvarmed Ankaret vindas upp. 43, öfversta delen af Pumparne. 44, Béting. 45, Tvär-Béting. 46, Vater-Backen. 47, Klysen.

På Canon-Däcket C: 48, Lucka, trappa eller nedgång utur skantzen til Arckliet. 49, Stora Cajutan. 50, Bord för Officerare at spisa vid. 51, dörr till Calleriet. 52 en Hytta af Segel-duk med 2:ne fångar uti, för Officerare. 53, en klåss för Ror-taljan. 54, en Trumma för Ror-taljan at gå igenom. 55, Vatten-Krukor. 56, Spel-Hufvud. 57, Knecktar för store Märse-skot. 58, Stycke-Portar. 59, Bog-Portar. 60, Kryss-hult at belägga vid. 61, Cabysan för skepps-Folket. 62, Officerares Cabyssa. 63, öglebultar för Fåcke Cordel. 64, Styttor under gång-bordet. 65, Styttor i Skantsen och Mellan-Däck. 66, Spel-Bommar.

På Skants-Däcket D: 67, Altanen. 68, Hyttan eller den Commenderande Officerarens Cajuta. 69, Galleri-Dörr. 70, Officerares Hyttor. 71, Drillen och Nachterhuset. 72, Kappen öfver nedgången til stora Cajutan. 73, Ackter-Luckan. 74, Luckor för Pumparne. 75, Knecktar. 76, Mantåg på inra kanten af gång-borden F. 77, Trall på gång-borden. 78, nedgång på Däcket.

På Backen E: 79, Klåck-stapelen. 80, Gång-Spelet. 81, Lucka, nedgång i Backen. 82, Före Märse-skot-Knektar. 83, Kran-Balkar. 84, Galjons Riglor och Timmer.

85, Hack-brädet. 86, Hörn-påstar. 87, Luckor med Trall. 88, Slag-gångar. 89, Ribbor i Däcken. 90, Trappor. 91, Luckor til Provianten.

Fig. 2 och 3. 92, Båtten-Ståck. 93, första uplängan. 94, Tåptimmer. 95, Sittra. 96, andra uplängan. 97, Garnering. 98, Bjälkvägare. 99, Vatter-bord. 100, Lifhult. 101, Knän vid ändan af [page 215] Bjälkarne. 102, Bordläggning utom-bords. 103, Berghult. 104, Råhult.

PL: XXXIII. Fig. 1, 2, 3 &c. äro Ritningar til en ny invention på Stycke-Lådor. Denna sort Stycke-Lådor består förnämligast af 3:ne delar, som kan ses af Fig. 11. a är sjelfva Lådan, b är slädan fästad med en järn-bult til Lådan, hvaromkring hon kan vändas, och c är Coursieren, hvaruti slädan kan föras fram och tilbakars.

Fig. 1. visar sidan af Stycke-Lådan, a är sido-stycket, b tvärklossar, samt c hål för Broken.

Fig. 2. visar huru Lådan ser ut åfven ifrån, Canonen supponeras hafva förstärkning vid Tapparne.

Fig. 3. föreställer Lådan, som den ser ut under ifrån, d en fiäderaktig klinka med en inskärning vid e.

Fig. 4. visar ändan af Coursier, släda, och Låda med Canonen uti.

Fig. 5. visar ena kanten af slädan.

Fig. 6. öfra sidan af slädan, och Fig 7. undra sidan. f sidostycken b Tvär-Klåss hvaruppå Lådan hvilar, då hon vändes omkring b en svår bult, som går igenom Lådan och håller henne fast til slädan. i en järn-skena på kant, hvarpå klinkan d häftar sig fast, då Lådan och slädan äro jämt öfver hvarandra.

Fig. 8. är ena kanten af Coursieren. Fig. 9. öfra sidan, och Fig. 10. understa sidan. k Sido-stycken. l Fordring af tunna plankor, m hålet för Pållaren. n En järn-bögel på båda sidor uppå ena ändan af Coursieren, at fästa Broken uti.

Dessa sorter Stycke-Lådor, fordrar at Bjälkarne skola vara af flera stycken sammansatte. [page 216]

A är en Bjälke af 5 stycken, oo millan-stycket, hvaraf här allenast visas hälften, som har et stycke på hvardera sidan om sig, såsom pq, rs, uppå havr ända, och hvilka mötas åt midtpå. t är en klåss, som fälles in uti båda sido-bjälkarne, hvaremot Pållaren u kommer. Igenom Skeppets sida samt klåssen och Pållaren, kommer en svår splint-bult w med svedsat hufvud, Pållaren blir så lång, at den kan bultas fast vid understa Däcket. x är Skrå-Knäen. y är en fordring på Däcket, för Coursieren at hvila på. z Bågar af trä, hvarpå bakändan af Coursieren vandrar, då Canonen skal rikats, som sker med en hand-spik &. hvilken går igenom böglarne ββ som äro fästade vid ena sidan af Coursieren.

Vid exequerandet af dessa Lådor, observeras, at bulten som är fästad vid slädan och går igenom Lådan, kommer igenom Centrum Gravitatis af Låda och Canon, i anseende til längden; och at Centrum Gravitatis af Canon, Låda och släda, kommer et litet stycke innan för Centrum af Pållaren, neml: så mycket, at då Skeppet kränger, och Canonen står i Lä, dessas Centrum Gravitatis ej må komma utan för Centrum af Pållaren.

Med en 18 pundig Canon, som ligger uti en på detta sättet inrättad stycke-Låda, kan en man göra den Horizontaila riktningen ganska fort, och utan at använda mycken kraft, så at på lika tid kan skjutas nästan dubbelt så många säkra skått med denna inrättning af Stycke-Låda, som med de vanlige. Då Canonen skal surras, antingen Tvär-skepps eller Lång-skepps, så kan det ske mycket bättre med denna inrättning af Stycke-Låda.

PL. XXXVI. Fig 1, 2, 3, 4 och 5. höra til en sort Laveter, som ärnade til Nickehakorne på detta Fartyg. Fig. 1 visar sidan af Lavetten, a är sido-stycket och b är båttnen. Fig. 2. är undra sidan af båttnen. Fig. 3. är en kloss som fälles öfver Skeppets Relling och fästes til den samma med järn-skenan c; under ändan d [page 217] kommer et stycke Planka, på kant, som hvilar på Däcket. Fig. 4 är öfra sidan af klåssen, och Fig. 5 undra sidan. Lavetten fästes til denna klåss medelst bulten e hvaromkring Laveten vändes, och ser altsammans ut, som på Figurerne 6, 7 & 8.

På detta Fartyg blifva Sycke-Lådorne, Canon-Pållarne och biälkarne, på samma sätt som på Kaparen N:o 2. men i stället för Knäen, äro här långa Träen ff, som fogas til Garneringen och upp under Bjälkarne, samt kårta klåssar gg, som äro infällde i Bjälkens under-kant och bultade, på det sättet, som Ritningen igenom A och B utvisar. hh är Trän som äro infälde öfver alla Timren, och ligga parallelt med Skeppets Medel-linia, på båda sidor. ii äro Träen, hvaruti Bjälkarne äro infälde, och äro Lod-rätte öfver de förrige. kk äro Styttor, som med sine tappar gå in uti de öfra och undra Lång-Träen. ll Sned-Styttor, som äro intappade uti de Verticala Styttorne kk. m Kilar, at tvinga styttningen med. p är et Järnband eller Stråpp, som ligger öfver Bjälken, och dess ändar fastspikade til de 2:ne tätt ihop-slående Styttorne, på det, at Sned-Styttorne ej må draga dem ifrån de öfra Lång-Träen.

Denna Styttning är inrättad för at hindra Ryggbrytning; om Fartyget skal kunna ryggbrytas, så måste Anglarne ikk blifva större, hvilket ej kan ske, så länge Diagonalen ll behåller samma längd.

Denna flyttning är ganska nyttig uti långa och svagt bygde Fartyg; försök äro gjorde och svarar inrättningen aldeles emot ändamålet, lika så hvad Stycke-Lådorna angår. n äro små Luckor med Trall öfver, för fängkruts-röken at komma ut igenom, o Lucka för Kabyssan.

PL. XL. Fig. 1 och 2, visar huru Nickhake-Gafflar kunna göras af trä: med denna inrättning kan riktas och skjutas så accurat, som om Nickhakorne lågo i en Lavet, hvilket sällan sker då de ligga i järn-gafflar.

Fig. 3. visar huru klåssen A ser ut, då den är fälld vid sidan af Fartyget.

PL. XLII. N:o 3 en Paquet-Båt, eller Påst-Jagt med tvenne sorter Spant, för mer och mindre djupgående.

Lust-Fartyg för at Ro.

Pl. XLVI. N:o 1. Lust-Gallere at Ro med 16 par åror, 2 man til åran, Taklad med Latins Segel.

Beskrifning öfver inrättningarne.

A. Salen. B. Förmak. C. Säng-kammare. D. Garde-robe. E. Stället hvarest man spisar. F. Kamrar eller Logementer. G. Kjöket med 2:ne Spisar. H. Coursieren. I. Luckor där man går ner til Kamrarne. K. Lucka til Tågrummet. L. Tåg-rummet. M. Under-Officerares Logementer. N. en Kappe med fönster på sidorne. O. Ränna för Ankar-Tåget.

Fig. 1. Visar Fartyget, som de ser ut Ackter ifrån.

Fig. 2. Visar huru det ser ut För ifrån.

Fig. 3, En Section vid Spantet (3) som visar Salen in uti.

Fig. 4. är Spanten.

Fig. 5. En Tvär-Section vid Spantet (12) a. är Trappa at gå upp på Hyttan. b. Dörr för nedgången genom Förmaket til Salen. v Är et Rum med 2:ne Sängar uti.

Fig. 6. En Tvär-Section vid Spantet (w). d. Är ingången til Kjöket. e. Kjöl-svinet. f Tvär-klåssar, at binda ihop båda sidorne af Fartyget. g. resnings-träen at gifva Fartyget styrka, för at någorlunda stå emot rygg-brytning.

PL. XLVII. N:o 6. En Slup. De fylligaste Spanten nyttjas då den skal ha Sal, och kan då ros med 7 åror, men då ingen Sal skal vara, så kan den byggas efter de skarpa Spanten, och kan då ros med 8 åror.

PL. L. N:o 12. Et Fartyg som brukas vid Nycastle i England, til at taga Ballast från Skepp, förer den ut til sjös, och uttömmer på det sättet, at den kan rinna ut igenom 2:ne hål i båtten, som är med Luckor före, och kunna öppnas då Ballasten skal ut.

N:o 13. Et slags platta Fartyg eller Pråmar som brukas i Londons Revier, at föra krita med, det har et fyrkantigt Spri-Segel och Stag-fåck, och seglar dessa Fartyg rät bra.

PL. LII. N:o 3. En Engelsk Jagt, nyttjas at hämta Viner från Frankrike til London, och at föra Passagerare.

PL. LII. N:o 5. Le Chameau Fleute, en Fransysk Krono Lastdragare, seglade extra ordinairt väl.

N:o 10. En Is-Jagt. A, en bred planka som är fästad under bottonen, medelst 4 split-bultar, hvarunder äro 2:ne stycken medjor BB, med masivt Järnbeslag. D är en häfstång eller arm hvarvid är fästad en Järn-bult, som är vass på ändan och går igenom Kjölen, för at få Jagten at stå stilla, som sker då man med foten trycker på ändan D, hvaraf bulten tryckes ned i isen, men går åter upp igen, medelst fjädern vid C, som lyfter upp armen, så snart tryckningen uphörer.

N:o 11. Visar Seglens storlek til denna Jagt.

PL. LV. N:o 9. La Sirenne, en Fransk Örlogs Fregatt, en excelent Seglare, och mycket Segel-styf.

N:o 10. The unicorn, en Engelsk Örlogs-Fregatt, som seglade väl. Den ena Linien som stiger högt upp Ackter, och lågt ned För, var dess läge då den lupit af Stapeln.

PL. LVI. N:o 11 Jarramas, en Svänsk Örlogs-Fregat, en exelent Segalre.

N:o 12. Blå Hägeren, en Dansk Örlogs-Fregat, seglade förträffeligen, men var mycket Rank.

N:o 19. et Fartyg at nyttja uti in-sjöar och Revierer, at föra Stycke-gods och Passagerare.

PL. LVII. N:o 14. neptune, en Flamsk Kapare, bygd i Ostende vid slutet af förflutne Seculo, en extra ordinaire Seglare.

N:o 15. en Bemoods-Sloop. Sådane äro mycket brukade i Vest-Indien. A Masten. B Utliggaren. C. Bomen. D. Gaffelen. E. Begine-Rån. F. Tåppsegels-Rån. G. Bram-Rån.

N:o 16. en tartane, brukas i Medel-Hafvet, så väl til Kapare som Handels-Fartyg.

PL. LVIII. N:o 17. en Algerisk Chebec, som har til bestyckning 16 st. 6 Pundige Canoner på sidorne, 4 st. 12 Pundige Canoner förut, och 8 st. 3 Pundige på Skanzen, samt 30 st. Svåra Dunder-bössor. A är en Section vid Cajut-skåttet. B, en Section vid främsta gavelen, och C en Section vid ⊕ Spantet.

N:o 18. La Capitana, en Maltesisk Gallaire af 30 par åror, 5 man til åran. Dess bestyckning är 1 st. 36 Pundig Metal-Canon i Coursieren, 2 st. 8 Pundige, och 2 st. 6 Pundige Canoner förut, samt 18 st. 2 Pundige Nickhakor och 18 Dunder-bössor, at nyttia på sidorne.

A Cajutan. B Förmak. C rum för Officerare, D Officerarnes Skafferie. E Bröd-Durk. F Skafferie. G Krut-Durk. H Arkeliet. I Stor-Rummet. K Qvästlaven. LL Rum för Skepparen och dess Inventarium. M en Tvär-Section vid ⊕ Spantet eller bredaste stället af Gallairen.

PL. LIX. N:o 1. en Hålländsk Hummer-Hukare med nödige tvär-profiler.

PL: LX. N:o 4. en Stockholms Fisksump af större sorten, hvarmed kan föras 150 Lisp. fisk.

N:o 5. en dito af mindre sorten.

N:o 6. en Engelsk Cutter, nyttjas i Canalen, dels af dem som drifva förbuden handel, dels brukas de til Tull-Jagdter. De tjena äfvenledes till Kapare-Fartyg, och segla gemenligen väl, och var detta en exellent Seglare.

N:o 9. en Skuta, sådan som Finnarne föra ved med til Stockholm.

PL. LXI. N:o 1. visar anstalterne til aflöpningen för Skeppet Le Royal Louis, om 112 Canoner; detta Skepp byggdes år 1692 i Toulon, det var 193 fot långt öfver Stäf, 52½ fot bredt och 28½ fot djupgående armerad, (Svenkt mått) var så vida färdig som Ritningen visar, när det lopp af Stapelen. De bruka ännu i Frankrike på Krono-Varfven, at låta sina SKepp gå af Stapelen på samma sätt. aa, bb, är Sjö-bädden. cc, dd, Tvär-klåssar passade emellan bädd-ståckarne. ff, Stapelblåck. gg Skeppets Kjöl. hh, Stapel-bädden. ii Slädarne, hvilka slira tvärs öfver bädd-ståckarne bb. kk, et Trä som fogas upp under Skeppet och följer Slädarne åt. ll Klåssar emellan Slädarne och Träet kk. mm, Kilar som tvingar träet kk tätt upp under Skeppet. nn, Verticala klåssar som fogas utanpå Slädarne, omkring hvilka Surringen lägges. oo, bjälkar som äro fästade til båda Slädarne, för at hålla dem tilsammans. pp, Spännare från Slädarne ii til sidan af Kjölen. qq, Styttor för at bära upp Skeppets ändar, nedra ändan är fästad i Slädarne, och öfra ändan är fogad upp til Skeppet: EE, plankor för at styra ändarne af samma styttor. rr, Surringar tvärs under Kjölen från ena til andra Slädan. ss, Spännare som brytes lösa i det samma Skeppet skal gå. tt, Ribbor utanföre Slädarne och fästade til bädd-ståckarne. uu, Spännare emot Styttorne qq. ww, Spännare som kappas utaf, strax förut innan Spännarne ss brytes lösa. ξαβ Ståppare af Tåg, som kappas då Skeppet skal löpa utaf. √√ Tåg at hala Slädarne undan Skeppet, sedan det är aflupit. δ, Ankar-Tåg at ståppa Skeppet med, sedan det är aflupit.

N:o 2. Visar det Engelska sättet at låta Örlogs-Skepp gå af Stapelen, och är det nästan på samma sätt som i Sverige brukas.

aa, Är Bädd-plankorne hvaruppå Slädarne åka, och äro dessa plankor spikade til Ströet. bb, äro Slädarne som fogas til Skeppets båtten. cc, Styttor från Slädarne, för at bära upp Skeppets båda ändar. dd, Plankor för at hålla öfra ändan af Styttorne i ordning. ff, Släd-armar, hvilka äro fästade til Slädorne och til Skeppets sidor. ee, klåssar emellan Släd-armarne och Styttarne cc, på det Styttorne icke må begifva sig ifrån Skeppets sidor. gg Spännare som stå Lång-Skepps från Slädarne til Bogen och under Galjons-Knäna, på det at Skeppet icke må skufva sig Akter ut på Slädarne. hh, kantrings-blåck, hvilka falla omkull då Skeppet löper utaf.

N:o 3. Visar det Holländska sättet, at låta större och mindre Skepp, til och med Ost-Indie-Farare, gå utaf Stapelen.

AA, Är Strö, bestående af tunna plankor, hvilka uppfylla hela högden emellan Stapel-bädden och Kjölen. BB, äro tvänne stycken Blåck som äro utkiepade, för Kjolen at gå uti. C, är et stycke Trä, liggandes uppå ströet A; emellan detta Trä och Skeppets sida slås tvänne Kilar CC, och har Skeppet ingen annan Stöttning strax före aflöpningen. DD är en planka som ligger på sned emot slaget, för at hindra det Skeppet icke må falla omkull under aflöpningen. EE, Klåssar hvaruppå denna planka hvilar. FF, Kilar som slås in med Ramar, då Skeppet skal aflöpa. Öfra kanten af dessa Kilar, undra kanten af Skeppets Kjöl, de tvänne Bläcken BB och Ströet midt under Kjölen likaledes plankorne DD, är altsammans smort med Talg. HH, äro små Spännare innom och utom, för at hålla Plankorne DD fast. G, är några slag af et Tåg, som går igenom understa Ror-Luckan, och fästad til en Beting eler Ankare längre upp på land, hvilket kappas, så snart de begynna at rama in Kilarne FF, då Kilarne CC med det samma låssas.

PL: LXII. Visar allahanda Fartygs åtskillige Taklings-sätt, och är större delen af dessa Taklingar sådane, som Caracterisera Fartygen, och finnas upteknade i den Tabell som åtföljer Boken. Distancen emellan de små Verticala Linierne, som på N:o 1 äro teknade med a och b, utmärka Fartygets bredd.

Råerne suponeras vara så brassade, at de göra en Angel af 60° med Fartygets Medellinia, hvaraf följer, at Råernes värkeliga längder äro dubbelt större än hvad de synes på Ritningarne, och äro alla dessa Takel-Ritningar efter en och samma Skala, hvilken finnes upritad på samma Plåt.

Tabellen N:o 1. i denna Bok, är et Formulair hvarefter Handels-Fartyg kunna proportioneras, och finnes den beskrefven uti §. 25.

Tabellerne N:o 2, 3, 4 och 5, gifva Proportioner på Handels-Fartyg, upräknade efter föregående Formulair, se §. 25. pag. 89.

Tabellen N:o 6. gifver Proportioner på Kapare-Fartyg, uträknade efter Formulairet i §. 28. pag. 103.

Tabellerne N:o 7 och 8, gifva Proportioner på Rundhult til Handels-Skeppen uti Tabellerne N:o 2 och 4, uträknade efter den Regel som finnes i §. 30.

Transcribed by Lars Bruzelius

Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Search.

Copyright © 1997 Lars Bruzelius.