HWad Skeps bygnaden widkommer/ så är den nu then högre bracht medels så många åhrs förfarenhet och witra mänsvndersök/ at förmätit kunde synas/ at biuda til at giöra förbätring eller tilökning ther vti; men swares ther på/ at ingen Mechanisk konst är än så högt kommen/ at icke mycket felas til fullkomligheten/ och förbätras kan/ så lenge werlden äger them som förstånd och effterdöme jemte erfarenhet äga: men samma förbätring kommer i somt på en blind lycka/ efwentyr och tiders försökjan; i somt kan then tilskyndas medels Geometrien och theß försökz och profs tilhielp. Är ei heller en sådan wißhet i skepsbyggningz-konsten ännu wunnen/ at en Byggmestare förvt fullkomligen wet sitt skeps fördehl emot en annans/ vtan moste medels ändring i hwart serskilt söka mer och mer sin förkofring: ty följer at konsten ännu står i wexten.
1. The lärde hafwa än intet wågadt sig longt vt på diupet i thet som Skepsbyggnader angår/ emedan them har mött swårigheter som the intet sedt sig öfwerkomma. Skapnader som skepp bestå af/ så endalengz som sidwerdtz före/ äro obekante boglinier/ hwars egenskaper intet inhemtas kan/ förrän erfahrenheten har giordt et wißt slut ther uti. Jemwel i thenna Mechaniken har man orsak at prisa wårt Landz förmohn emot andras: Mäster Scheldon och Mäster Smitt hafwa inlagt the prof theruti/ at mera them intet nekas kan the första rummen ibland them/ som nu konsten med them öfwa.
3. Uti sådana saker/ som sades/ kan doch medel finnas at tilskynda sig wettskapen/ vtan at låta komma an på så många åhrs efwentyr; hwilket ske kan med profs anstellande i smerre/ ther af reglor utfinnes som tiena til oplysning i thet större/ så för them som sig byggnaden hafwa bekant/ som jemwel för them som tecnka at föra thet invnder rekning.
Profwet: thet sammanslås en long renna af 3. 5. eller 6. famnar/ ju lengre/ ju bätre/ lik med then som beteknas med (H) Frammanföre är en träboge med en rull (E) ofwanpå. Omkring bemelte rull går en trå FED, som har tyngden (F) på sin ene enda/ och är festad wid (D) på then andra. (bac) är ett modell af ett skepp. På sidon henger til brukz en pendel-kula (K).
När profwet anstelles/ förskaffar man sig monga slaag modeller; binder masten (D) fast wid trån/ låtande lodet (F) draga fram thet: när lodet sleppes löst/ sleppes jemwel pendel-kulan i gångz/ och reknar så swengningarna tils modellet stöter an wid (h): och så thet ena modellet effter thet andra.
Ther modellerna äro lika tunga/ som jemwel tyngden (F) lika på wiser pendel-swengningen tiden/ hwilket thera af them forst kommer fram och stöter an wid (h): theraf kan sedan slutas/ at när samma krafft och wäder drifwer thet ena som thet andra/ at thet ena har snabbare och lettare fart under samma tid/ än thet andra. At wara än nogare här vtt/ kan pendel-kulan så settas/ at begge kulorna i samma ögnablek komma i gång som ock at Pendeln utwisar tiden på en wisare.
Alt hwad skepp tilhörer/ kan härigenom sålunda wisas.
1. Skeppetz skapnad: Modellerna giöres på åtskilligt sett/ thet ena med spitzig/ bred/ flat/ hyperbolisk eller parabolisk buk; thet andra med högt/ lågt/ spitzigt eller bredt bröst/ så wel fram som på sidorna: modeller på Jachter/ örlogskepp/ Brigantiner, Fregatter &c. på ehwad som erfahrenhet redan har gifwit bruk/ ju flera ju bätre. The wäges förvt och giöres lika tunga. Sedan anstelles profwet och ses noga effter/ hwilket af them först hinner til måhlet med samma drecht och lod. Trån bör wara lika högt ifrån watnet på alla. Här af kan slutas til alla former och skapnader som skepp böra äga.
2. At finna masternas retta rum och stelle: Masten komer sellan i sitt retta rum medels sin första inpaßning/ vtan bör offta flyttas innan skeppet ernår sin retta krafft och fart. Som ock i thet ena skeppet bör masten stå hel fast/ i thet andra hafwa ett spelrum. Ja i thet ena stå opp och ned/ i thet andra lutad/ effter som bröstet fordrar. At profwa thet/ så flyttes masten fram och tilbakars; gies litet/ stort eller intet spelrum; och erfares med hwilket modellet löper snabbast an til (h)/ giörande sedan ett slut theraf til masternas retta stellen.
3. Ballastens retta rum. Therom twistas ock: thet hender offta at ett skepp har ingen fart/ ther icke ballasten flyttes ti ett helt annat stelle; nu minskas/ nu ökes: at orsak at retta skeppetz medelpunct intet är treffad/ som på en gißning ankommer. Flyttas nu i bemelte model en sten i stelle för ballast fram och tilbakars/ kan pröfwas thermed farten.
4. Hwad drecht och krafft seglen hafwa: Emedan ett wäder/ som holler ett segel stindt och forer skeppet framåt/ är lika med en annan krafft som drager skeppet samma wäg. At giöra prof ther på/ så bindes trån i masten (d), nu högre nu lägre/ så ock wid masterna (b) och (c), och ehrfares hwad fart thet vndfår theraf. Är samma lod och trån flyttas högre opp/ så winner thet strax bättre fart/ än ner wid; emedan ett litet segel ofwan til kan giöra så mycket som ett stort nedan til. När thetta profwet anstelles/ bör bogskifwan II flyttas opp och ned/ så at trån ED kommer just i jemn-linia med watnet.
5. Jemwel kan här pröfwas/ huru stora eller små seglerna böra wara; hwarest wanten bör komma/ och then med Jungfruerna festas; huru hårdt tilspendt then bör wara/ med mera som skepp tilhörer.
6. Skeppetz åtskilliga fart i mindre eller starckare båst kan pröfwas af större eller mindre Lodz tilsettning: man ökar tyngden (F) med (g) eller flera; när nu dubbelt eller trippel krafft tilkommer/ så kan theraf jemwel slutas/ hwad skepp i storm alrabetst uthärdar.
7. At pröfwa hwad Ebb och flod giöra kan til skeppetz fartz tillökning: tå aftages lodet och trån/ och giöres ett hohl frammanföre/ minder eller större. Om nu watnet får rinna vt/ så drager sig modellet i thet sam[m]a medels sin senckning til (h); hwad fart theraf tilkom[m]er skepet/ ser man af lod swengningen; hwilcket effter wahnligheten tillegges eller fråndrages then andra skeppetz fart.
Alt öfrigt hwad skeps-mechanik och bygnader tilhörer/ lärer sålunda härigenom pröfwas/ och profwet sedan til rekningz eller i wercket föras. Hwad egenteligen skeps-skapnaden angår/ är ei heller mitt endamåhl här at wisa/ lemnande thet them som saken bätre vndersökt och pröfwat hafwa. Thetta gier allenast anledning/ huru kunskapen alt mer och mer befodras och tilskyndas kan.
Christopher Polhem: Ett Experiment eller Prof hwar med Skeps-bygnaden kan befodras.
Dædalus Hyperboreus, Upsala, 1717. Vol. VI, pp 6-9.
Transcribed by Lars Bruzelius.
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Search.
Copyright © 2004 Lars Bruzelius.