Af
THOMAS RAJALIN
Commndeur wid Kongl. May:ts och Riksens Ammiralitet.
CARLSCRONA,
Tryckt hos Johann Ludwig Happenius, Kongl. Ammiralitetz och Blekings Provintz Boktryckiaren.
WIj FRIEDRICH med GUDz Nåde, Sweriges, Giötes och Wändes Konung, &c. &c. &c. Land-Grefwe til Hessen, &c. &c. Göre witterligit, at såsom Wår tro Tienare och Commendeur wid Wårt Ammiralitet Thomas Rajalin samman skrifwit en Tractat angående Skiepz-Byggeriet sampt der af flytande högnödige och Siöwäsendet sampt Taklingen tilhörige Proportioner, hwilken han är sinnad at til Trycket befordra; Altså och emedan Wårt Ammiralitetz Collegium samma Tractat öfwersedt och befunnit honom wärd at genom Trycket giöras allmän; Ty wele Wij här med hafwa lämbnad honom Commendeuren Rajalin der på Wårt nådige Privilegium, i så måtto at ingen må understå sig, eho den wara må, på Tijo Åhrs Tijd wid et tusende Dalr. Silfmyntz Wijte och Exemplarens förlust bemelte Tractat utom deß Willja och Wetskap antingen här inrijkes efter trycka eller utom Landz eftertryckt införa. Det alle som wederbör hafwa sig hörsammeligen at efterrätta. Til yttermehra wisso hafwa Wij detta med egen Hand underskrifwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräffta låtit. Ståckholm i Nåd-Cammaren, den 9. May 1730.
FRIEDRICH
(L.S.)
C. v. Carlson.
Stormächtigste Allernådigste
Konung.
SÅsom Eders Kongl. May:t med så Hög-Kongelig Nåd och Mildhet har täktz ansee mitt ringa dock wälmenta Arbete med den af mig utgifne Tractaten uti Styrmans-Konsten, at den icke allenast är skattad wärd igenom Trycket at giöras allmän utan och en så ymnig Nådig ehrkiänslo emot mig Eders Kongl. May:tz allerunderdånigste Tiänare och Undersåte låtit påskina, at jag det alldrig tilfyllest kan beprijsa; Altså och emedan jag nu hint til sluut bringa ännu en annan lijten Tractat om Skiepz-Byggeriet och Taklingen med der til hörige Stycken, hwar wid mitt ändamåhl warit och är at kunna tiäna det allmänna Bästa med en så nyttig och nödig Wetenskapz upgifwande på wårt Swänska Tungomåhl, hwilken och af Eders Kongl. May:tz och Rijksens Ammiralitetz Collegio är worden öfwersedd och wunnit en gunstig Approbation. Ty har jag i Diupaste Underdånighet mig fördristat samma lilla Tractat Eders Kongl. May:tz Höga Namn at til skrifwa i den underdånigste Tilförsicht, at ehuru wäl berörde lilla Tractat intet är af det wärde at blifwa en Stoor Konung dedicerat, det lärer Eders Kongl. May:t lijkwäl i nådigt hänseende til mitt upsåt och undersåteliga wälmening unna mig den Höga Kongeliga Nåden at detta lilla och oansenliga Wärk blifwer med ynnest och nådigt Wälbehag uptagit, samt emot dem som torde wara af ett så afwigt sinne, at de mig detta ey wille til goda uttyda, utan med wrångwijst Eftertaal belasta, förswarat och i nådigt hägn taget. Hwar med näst en trogen önskan för Eders Kongl. May:tz beständiga Höga Kongelige Lycksalighet och Wälgång jag til Grafwen framhärdar
Stormächtigste Allernådigste
Konung,
Eders Kongl. May:tz
Allerunderdånigste Troplichtigste
Tienare och Undersåtare,
Thomas Rajalin.
HWar och en som icke hafwer en naturlig Osmaak och weder willja för Siöwäsendet lärer utan all twifwel med gifwa at det samma icke oskiäligen bör räcknas ibland de största förmåner hwar med GUD den Aldrahögste det menskliga Slächtet och der af sammankomne Borgerliga Samfund har wälsignat, ty der igenom blifwer den Ädla Commercien drifwen och befordrat, som oß så mycket godt, ländande både til nödtorft, prydning och wälbehagelighet til förer och der hos ypnar tilfällen til at få en noga kundskap om fiärran aflägne Orters, Landskapz och Nationers rätta Beskaffenhet til Situation Styrka och Swaghet, Regierningz Skick, Lag, Lefwerne och Seder, hwilket både gagnar och förlustar de gemöter som sträckia deras tanka och håg på något högre än hwad de i deras Fädernes Bygd kunna inhämpta och ehrfara; Der igenom blifwa och Land och Rijken märkeligen berijkade hwar af Exempel klarligen för ögonen lysa då man seer at de Nationer som äga den största Seglation och Sjöfart, jämte en rätt Reglerat Commercie, äro de aldrarikaste och wijda wägna öfwergå de Nationer hwarest lijten eller ingen Siöfart Idkas; Der igenom blifwa och de Land och Rijken som för deras Situation betarfwa Orlougz-Flåttar och Siömachter genom GUDz Bijstånd krafteligen emot deras Fijenders Anfall förswarade och det som owärderligit är, har och den gode Guden låtit Siöfarten wara ett Medel, hwar igenom deß Heliga Ord och Lära uti många genom Seglationen uptäckte Länder är wordet utspridt, hwilke sedan blifwit Collonier af Christet Folk som många Hedningar sedermera til Christna Läran har bringat.
Detta alt præsterar och afgifwer nu Siöwäsendet, hwar af en rätt Kundskap och Erfarenhet oförnekelig blifwer för ett Land och Rike, Folk och Nation hwars Gräntzer sträckia sig til något Haaf eller der med äro omgifne så nödig och nyttig som de för omtalte förmåners ehrhållande, ty är oumgiängeligit och omisteliget.
Til at nu lätta den til Siöwäsendet begiärliga och hågade Ungdommen uti deras loflige upsåt har jag samman skrifwit denna lilla Tractaten om Skiepz-Byggerie och Takling, med de Stycken der til höra som äro Grunden til Siöwäsendet och Styrmans-Konsten Wägwijsaren och Leedsagaren; Til hwilken Tractats författande jag hämtat ämbne til största Delen af eget Eftersinnande och Erfarenhet förutan hwad på andra Språk i denna Matherien är skrifwit och jag eftergenomläsandet funnit til mitt förehafwande wara tiänligit; Jag har och sökt både i sätt at skrifwa och de nödige Demonstrationerne eller Föreställningarne följa Konsten at bruka all möjelig tydelighet at det utan Möda kunde blifwa klart och wäl begrijpeligit, til hwilken ända jag betiänt mig af den hos alla som til andras Information och lärande hafwa skrifwit allmänt wedertagne Skrifarten som der i består at man ifrån de Enfalldigaste Stattzer stijger alt högre och högre up, til deß man ernår den öfwersta Spitzen af det man hafwer at föreställa eller lära.
Men der med må ingen tro at någon med fullkomlig nytta kan taga denna Book i Handen i det upsåt at der af inhämta nöjachtig Underwijsning uti Skiepz-Byggeriet eller Taklingen samt der til hörige Stycken med mindre han i fölljande Stycken tilförende är någorlunda underwijst och til öfwat.
1. Måste han af Aratmetiquen eller Räken-Konsten hafwa sig bekant så mycket som til denna Professionen hörer.
2. Måste han af Geometrien och Trigonometrien hafwa lärdt så mycket at han der efter allehanda regulaire och irregulaire Figurer kan uprätta och deras Innehåld rätteligen afmäta, och der hos förstå allahanda Proportioners Art och Beskaffenhet.
3. Är det mächta tienligit och nödigt om den som til dätta wärket wed Skiepz-Byggeriet angår will sig applicera har en någorlunda grundat Kundskap uti Hydrostatiquen.
4. Om den som hafwer Håg och willja til en grundelig Kundskapz ernående i Skiepz-Byggerie och Takling och så hafwer Rijtekånsten sig bekant, så hielper den och zijrar mycket af det som en annan som der i är okunnig med olijka behagelighet oansedt utom deß med lijka beständighet kan för ögonen läggia.
5. Mechaniquen är wäsenteligheten af Skiepz-Byggeriet och Taklingen med deß til behör och seer man at den allena förutan alla företalte præcognita af Mathematiquen ändå hos många af dem som byggia Skiep och Fartyg samt dem til takla giör tilfyllest til en Skiepz byggnads och Taklings anläggande och fullbordande med god nytta och fördeel, doch är det intet lijkawäl grundat som der Skiepz-Byggeriet och Takling har deß Stööd af en god Kundskap af föregående Deelar utaf Mathematiqven som der til höra.
6. Fram för alt råder jag at ingen af dem som sökia denne Wetenskapen för Siöwäsendetz desto grundeligare förestående och ex professo ey willja blifwa Skiepz Byggemästare må tiltro sig at willja uhr Böcker hämta Skiepz-Byggeri Konsten och Takling til det ändamåålet at blifwa så mycket fastare Siöman så til Orlougz som til Couphardie Farten, innan han en tijd farit til Siöß och har en fullkomlig Grund hwad Siön kräfwer samt och någorlunda inhämtat Kundskap huru Beskaffenheten förhåller sig uti Siön af ett Fartyg til deß Skrååf, Rundholt och Takelage; Ty elljest lärer en sådan samla i Mörkret, och allenast nöija sig med at weta några Ord och Meningar som då först tiäna til rätta betydanhet och utmärkiandet af deras Egenskap och Bruuk, hwar på Meningen och Orden lyda nämligen Skiepz-Byggerie och Takling, då man förut weet huru ett Skiep eller Faartyg utwärtes och inwärtes är fatt och genom de der tilhörige Medel har deß rörelse; När detta genom några Åhrs farande til Siöß är erhållit, då skall denne lilla Tractatens jämte andra sådane Böckers läsande hos dem som hafwa Lust til Siöwäsendetz exerserande och utöfwande af Fundamendet först få den rätta Grund och gifwa Lust genom nogare eftersinnande, jämwäl Skiepz-Byggeriernas bijwistande och flijtige samt achtsamma påseende rätta wäsenteligheten der af at utgrunda och så wijda det Siömanskapet til hörer sig til nytta föra. I öfrigit förblifwer med all Erbödighet,
Den Benägna Läsarens
Ödmiuke, hörsamme och Tienst-
skyldige Tiänare
Thomas Rajalin
Thomas von Rajalin: Nödig Underrättelse om Skiepz-Byggeriet
och der utaf härflytande Högnödige och Siöwäsendet Samt Taklingen tilhörige Proportioner Efter Höga wederbörandes Befallning Beskrifwen på Swänska och med nödige Figurer förklarat.
Johann Ludwig Happenius, Carlskrona, [1730]. +8vo, [10], 248, [6] s, 7 vikta planscher.
Något tryckår finns inte angivet, men det i boken tryckta kungliga privilegiebrevet är daterat 1730. Emellertid uppger Bechstadius att Rajalin enligt en Kongl. Resolution daterad 1732-11-02 som bidrag till tryckning av detta verk fick 2000 Daler Silvermynt. Röding tar i förteckningen över nautisk litteratur i sin Allgemeines Wörterbuch der Marine (1793-1798) upp ett verk om tackling av Rajalin. Med detta avses troligen andra delen av Nödig Underrättelse om Skiepz-Byggeriet. Denna del innehåller också ett 16-sidigt avsnitt om segelmakeri.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Search.
Copyright © 2007 Lars Bruzelius.