Ehuru man tid efter annan bjudit til, at gjöra förbättringar i Artilleriet, så torde ännu något därutinnan återstå.
Här i Sverige har i mångfaldiga år vairt nyttjade 3 och 2 pundige Nickhakor med Spittskamrar, som skjutit mycket skarpt, och förmenes de gifva Kulan en större hastighet med mindre quantitet Krut, än vanlige jämnbårade Canoner af samma pundige tal. Äfven har en och annan gång ej länge sedan här i Sverige, Canoner med Spittskamrar blifvit gjutne, hvilka skjutit lika skarpt med mindre quantitet Krut än de jämnbårade; men som rätta sättet at anställa Profskjutningen ej blifvit träffad, har ej heller något säkert Resultat däraf kunnat ärhållas.
Fördenskull, som förmodeligen nyttjandet af Spittskammars Canoner, skall medföra en betydande minskning i Krut, har et Ämne af sådan vigt ej kunnat undgå min upmärksamhet, och förtjänar all möjelig granskning; men som detta granlaga Ämne måste utrönas genom väl anstälde Försök, och alla omständigheter därvid ej så noga torde i agt tagas, utan en förut gifven Theorie, hvilken kan gifva anledning til et och annat som den förutan ej torde påtänkas: så har jag velat försöka, at på et Theoretiskt sätt finna skilnaden af Effecten emellan Jämnbårade och Spittskammars Canoner; på det, at alla omständigheter vid Försökens anställande måga så observeras, at däraf kunna gjöras säkra Resultater.
Med Jämbårad Canon förstås: då Kulloppet eller Caviteten har en och samma vidd fram ifrån Mynningen til innersta ändan eller botn där Krutet är, hvaraf Krutmassan, hvarmed Canonen skall laddas, som altid är i Carduce, får en Cylindrisk form, hvars Diameter är lika med Kul-loppets, och längd i proportion til Krutets quantitet eller tyngd.
Med Spittskammars Canon förstås, då den delen af Canonens Cavitet, som Krutet skall uptaga, har Form af en afstympad Con, hvars Diameter i främsta ändan närmast Kulan, är lika med Kul-loppets, och Diametern i innersta ändan eller botn, lika med Kul-loppets halfva Diameter, hvaraf följer, at Krutmassan, som är i Carduce, äfven har Form af en afstympad Con, hvars längd är så afpassad, at den kan inrymma samma quantitet Krut som förstnämnde Cylinder.
Som genom långlig ärfarenhet blifvit i det närmaste bekant, den quantitet eller vigt af Krut som ärfordras til hvart Pundige tal för jämbårade Canoner, så blir frågan, huru stor den minsta quantitet Krut skall vara til en Spittskammars Canon, at denna kan gifva åt sin Kula samma hastighet som den Jämbårade? det blir då nödigt at 1:mo finna Spittskammarns hela längd at den kan inrymma samma quantitet Krut som den Jämbårade Canonen, och 2:do huru högt til exempel 1/5, 2/5, 3/5 och 4/5 delar af hela Spittskammarns rymd Krutet stiger i den samma, räknandes från dess botn.
Tab. 1. Fig. 1. Drag Linien AB Kul-loppets medellinea, från B drag BD dess botn vinkelrätt mot den samma, tag BD lika med en half Caliber och drag DC parallel med AB. Afsätt från B en distance BE lika med den högd som Krutet i Jämbårade Canon uptager uti Kul-loppet, och drag EF parallel med BD. Om Rectangelen EFBD vrides omkring BE som Axis, så upkommer däraf en Cylinder som skall inrymma Krutets quantitet i Jämbårade Canonen.
Suponera BH är Spittskammarns hela längd, HI dess halfva Diameter i främsta ändan närmst Kulan, och BG dess halfva Diameter i botn, som är lika med halfva HI eller BD. Drag GI, så är HIGBH halfva area Sectionis af Spittskammaren långs efter.
Som Spittskammarn skall ha den längd, at den kan innerymma samma quantitet Krut som den Jämbårade, och som BG = HI:/2 så skall BH×7·HI²/12 = BE.EF² ; men HI är = EF, däraf dess längd BH = 12.BE./7
Beträffande de högder som olika quantiteter af Krut uptaga i Spittskammaren, så vill man, för at undvika vidlyftighet, suponera, at de redan äro fundne (hvilket låter sig lätteligen gjöra) och at de äro utmärkte med Lineorne NN, MM, LL och KK, at nedom desse Lineor, är 1/5, 2/5, 3/5 och 4/5 delar af hela Spittskammarens Soliditet.
Utan afseende på det som vittre Män hafva skrifvit i Artill. Vetenskapen, vil man här suponera och antaga, at Krutets kraft mot Kulan är som den längd det uptager i Canon, och kan detta Problêmets uplösnings sätt ej vara denna Supposition förutan. Man skall til slut finna at den i §. 2. anstälde fråga medelst nyttjandet af denna Supposition, rätteligen blifvit befvarad; men den gränts hvartuöfver denna Supposition ej kan gälla, skall finnas genom anställandet af Försöken, om hvilka här sluteligen skall omtalas.
Än vidare: som det kan antagas at den utvidgade Luften af det itända Krutet, agerar mot Kulan med en enda Stöt, så bör vid detta tilfället Kraften anses at vara som quadraten af Sinus til Incidence Angelen; ehuru vid andra tilfällen, då det Fluidum med en viss hastighet continuerligen agerar emot en kropp, denna Regelen ej gäller.
Fig. 2. Fördenskull, låt BDC vara ¼ dels Cirkel, A Centrum. Låt en Kraft ED som är parallel med Radien CA stöta emot Bågen uti D, i directionen från E til D.
Om denna Kraft ED, hvilken man vil kalla den Absoluta, uplöses efter vanligheten i 2:ne andra, nemligen DF Tangent, så är EDF Incidence Angelen, och EF som är vinkelrätt mot DF, är Sinus til samma Angel. Om från F drages FG perpendiculairt emot ED: så är EG, som quadraten af Sinus til Incidence Angelen, och exprimerar samma EG, den Relativa Kraft som helt och hållit agerar mot Krumlinien, at föra den i Directionen från D åt H, som är ED continuerad.
Från D drag Radien DA, från H drag HI perpendiculairt mot DA. I anseende til Trianglarnes DEF, ADH likformighet, är DE:EG::AD:DI den Relativa Kraften mot D i directionen från D åt H, när den Absoluta är lika med Radien AD: således är DH Sinus och DI som quadraten af Sinus til Incidence Angelen DAH.
Vidare: på AC som Diameter beskrif Cirkelbågen AKC. Från K, där denna båge skär DA, drag Linien KC, samt KL, KM parallela med BA, CA; så är Triangelen ADH likformig och lika stor med Triangelen CAK, likaså Trianglarne HDI och KAL eller KAM, (Fig. 2 och 3) däraf AC:AK::AK:KM den Relativa Kraften mot Cirkelbågen uti D, at föra den från D åt H, när den Absoluta är = Radien AC.
Fig. 3. Af sistnämde Analogie är AC.KM = AK2, och som AC är beständig, KM och AK variabla, så är Equationen Parabolisk. Om fördenskull flere Radier dragas efter behag, såsom DA, EA, FA och från D, E och F drages DH, EG, FI perpendicul. emot AB, samt från puncterne K, L, och O där Cirkelbågen AKC skär Radierne DA, EA, FA, drager Lineorne KM, LN, OP perpendiculairt mot Linien AB, och afsätter HS = MK, GR = NL och IQ = PO; om igenom puncterne BSRQ och C drages Krumlinien BRC, så är den en Parabol, hvars Axis är AC, vertex uti C och största Ordinat AB.
I följe häraf: när samma Absoluta Kraft CA, agerar i directionen CA på alla ställen BDEFC mot Bågen BDC, så är hela Effecten som Summan af alla motsvarande Relativa Krafter HS, GR, IQ och AC, det är lika med arean af denna Parabol. Om nu Quadranten ABDECA vrides omkring CA som Axis; så formeras däraf en half Sphere eller Kula, och om nämde Parabol vrides äfven omkring dess Axis CA, så beskrifves en Parabolisk Conoid, hvars Soliditet (som består utaf Summan af alla Relativa Krafter HS, GR &c.), exprimerar Kraften mot hela Kulan på alla motsvarande ställen D, E, F, &c. af dess yta, och är denna Soliditet hälften af Cylindrens, som formeras af Quadraten ABTC när den vrides omkring samma Axis AC.
Sedan man funnit huru högt en viss quantitet Krut stiger i Jämbårade Canonen, så ock en lika quantitet i Spittskammarn, och huru högt 1/5, 2/5, 3/5 och 4/5 delar däraf stiger i den samma §. 2.; så återstår at finna huru stor kraften blir mot Kulan, af hela Krutquantiteten i den jämbårade, och för hvarje Portion Krut i Spittskammaren.
Fig. 1. Från H tag HA = Kulans halfva Diameter, drag AC vinkelrätt mot AH, med AH som Radius och A som Centrum, beskrif Cirkelbågen HPO, så är OC Kulans Spelrum å enda sidan. Från G drag GS parallel med BH, och på Bågen HPO afsätt puncter PQRT &c. efter behag, och från samma puncter, drag Lineor parallele med HB ned åt Linien BD, samt från samma puncter drag Radierne PA, QA, RA, SA och TA. På HA som Diameter beskrif half Cirkeln AUH, och där denna skär samma Radier, drag parallelt med HA, Lineorne UA, Wb, Xc, Ya, Zd, hvilka exprimera de Relativa Krafter mot Kulan uti puncterne P, Q, R, S, T, då Absoluta Kraften är = HA se §. 5. Fig. 3.
At finna den Kraft hvarmed Krutet i Jämbårade Canonen agerar mot Kulan.
Emedan Krutets Absoluta Kraft, är som den längd det uptager §. 3; så är HA:Ua::EB:ef, HA:Wb::EB:gh, och så vidare. Tag Ei=AO, samt genom alla puncter B, h, f och i, drag en Krumlinea, så är den en Parabol med vertex uti B, och om den vrides kring sin Axis BE, så är Soliditeten som däraf upkommer, lika med Krutets kraft mot hela Kulan, och är denna Soliditet lika med hälften af Cylindrens, som upkommer af Rectangelen E i k B, när den vrides kring BE som Axis §. 5. Fig. 3. och kan denna Soliditet eller Kraft exprimeras med siffror, då Ei och EB mätes efter någon Scala.
At finna den Kraft hvarmed Krutet i hela Spittskammaren HBGI agerar mot Kulan, så tag HA:Zd::HB:Im, HA:Ya::HB:no, HA:Xc::pw:pq, HA:Wb::rx:rs, HA:Ua::ty:tu, tag Hv=AO, och genom alla puncter drag Linien Bmo, och oqsuv: om denna härigenom formerade Plan vrides kring dess räta sida HB som Axis, så exprimerar den Soliditet som af Parabolen Bmo, och Krumlinien osv upkommer, den Kraft mot Kulan som hela quantiteten Krut i Spittskammaren förordsakar, som är lika med quantitet Krut i Jämbårade, och kan denna Soliditet eller Kraft äfven ock exprimeras med siffror, hvilken bör mätas efter samma Scala som blifvit för den Jämbårade nyttjad.
At finna Kraften mot Kulan för den minsta delen Krut i Spittskammaren som är nedom NN; så tag HA: Zd::NB:za, HA:Ya::NB:ce, HA:Xc::gw:gm, och genom alla puncter drag Linien Bae och emN, om den härigenom formerade Plan vrides kring dess räta sida NB som Axis, så exprimerar den Soliditet som upkommer af Parabolen Bae och Krumlinien emN, den Kraft mot Kulan som quantiteten Krut nedom NN förordsakar, och exprimeras denna Soliditet eller Kraft lika som förr med siffror då förrberörde Scala äfven dertil nyttjas.
På samma sätt finnes Krutets Kraft mot Kulan, för de delar af Krut i Spittskammaren som är nedom KK, LL och MM.
Nu, för at af alla dessa fundne Soliditeter eller Krafter finna det som sökes; så continuera Lineorne DH och IH, afsätt distancen Bn, Ho båda lika och efter behag, och drag no, dela Bn, i så många lika delar som antal quantiteter Krut i föregående Calcule blifvit nyttjad, nemligen 5, då från desse delnings puncter 1, 2, 3, 4, drages verticala Lineor parallela med no. Denna distance no mätes efter merbemälte Scala, och med detta Tal divideras den fundna Soliditeten eller Krutets Kraft mot Kulan, för hela quantiteten Krut i Spittskammaren eller det nedom HI; med det häraf fundne Facit, dividera alla de nedom KK, LL, MM och NN fundne Soliditer eller Krafter, och tag desse förminskade Tal efter Scalan och afsätt från Linien Bn, på sine motsvarande verticala Lineor, såsom 4p, 3q, 2r och 1s, samt genom alla desse sednare puncter, drag Linien Bqo.*) Dividera äfven den Soliditet som exprimerar Krutets Kraft för den Jämbårade med samma Divisor, hvarmed de större Krafterne blifvit dividerade, och det däraf förminskade Tal, afsättes efter Scalan från n til u; från u drag Linien uw parallel med Bn, och från x där den skär Krumlinien Bqo, drag xy parallel med on, så utmärker den på Scalan Bn, at Krutets quantitet i Spittskammars Canonen, är til hela quantiteten Krut i den Jämbårade, som 3, 3 4 til 5 eller som 2 til 3 då de skjuta lika skarpt, eller gifva åt sine Kulor lika hastighet,**) hvilket var det som skulle finnas.
Altså är den i §. 2. anstälte fråga besvarad, huru stor den minsta quantitet Krut skal vara til en Spittskammars Canon, at denna kan gifva åt sin Kula samma hastighet som den Jämbårade.
Då Försöken skola anställas, böra alla försigtighets mått tagas, och dessa Försök göras med flere sorter Canoner, så väl af et större som mindre pundige tal; och för at härvid bruka all möjelig granlagenhet, bör Canoner enkom därtil gjutas; til exempel, 2:ne stycken 48-pundige, 2:ne stycken 24-pundige, 2:ne stycken 12-pundige, 2:ne stycken 6-pundige och kanske 2:ne stycken 3-pundige, nemligen af hvardera sorten en Jämbårad och en Spittskammars; på det hvart par må på vist sätt blifva likformige, lika tunga, samt Kul-loppen aldeles lika, och Kulorne af hvarje sort (hvaraf några få äfven då bör gjutas) så lika hvarannan som möjeligt.
Försöken böra då anställas antingen, som bäst är, om Vintren på Is, eller om det sker til Lands, bör stället, där Kulorne nedfalla, vara en Horizontel Plan; då följande bör i agt tagas.
1:mo Bör den Jämbårade och Spittskammars Canonen, af en och samma Caliber, ställas på lagomt afstånd parallelt och bredevid hvarannan.
2:do På det de förste Skotten ej må blifva svagare än de sednare, böra först några Skott ske med löst Krut, så at Canonen är varm då Profskjutningen börjas.
3:tio Bör Canonen, då Profskutningen sker, få några graders Elevation, så at stället där Kulan tager Fältet blir bestämt, och bör denna Elevation vara precist lika för Spittskammars som för dess motsvarande Jämbårade Canon; emedan minsta olikhet härutinnan gör alla Försöken onyttige. De böra ligga uti massiva Coursier eller Släp-Laveter, så inrättade, at Canonens Elevation må bibehållas och af Skottens lossande ej förändras, då til tidens vinnande, man ej behöver emellan hvarje Skott göra ny Ricktning, utan blott den samma examinera och justera.
4:to Borde samma Kula som blifvit utskjuten från den Jämbårade, äfven nyttjas til Spittskammars Canonen: i annat fall böra, som förut sagt är, Kulorna vara lika, emedan minsta olikhet i Diameter och Tyngd, gjör i Kulans hastighet eller distance en betydande skilnad.
5:to Bör til alla Försöken brukas godt Deffensions Krut, som på en gång uttages och väl blandas, til så stor quantitet hvarje gång, som behöfs til alla Profskotten med et par Canoner nemligen en Jämbårad och en Spittskammars af samma pundige tal, och på det nogaste i agt tages, at det i alla Carducer blir lika godt och af samma styrka. Carducerne böra vara limmade och ej sydde.
6:to Böra Carducer för den Jämbårade Canonen, vara fylde med så många Skålpund Krut som vanligen brukas i Action. Likaledes Spittskammars Carducer, med så mycket Krut i hvardera, som i den Jämbårade; äfven fylles i Carduser, 18/20, 16/20, 15/20, 14/20, 13/20 och 12/20 delar af den quantitet Krut som bör hela Spittskammarns, och tilses, at ej mera Papper är öfver ändan af ena Carducen än af den andra, på det Kulan må komma lika nära intil Krutet på alla.
7:mo Som torr och fucktig, kall och varm Luft, gjör skilnad i Krutets Kraft, och alla stunder på dagen ej äro i dessa delar lika; så bör med Skjutningen så tilgå, at med hvart par Canoner, skjutes et Skått med den Jämbårade (altid med en och samma quantitet Krut) för hvarje Portion Krut som skjutes med Spittskammars Canonen, två à tre Skott af hvarje Portion; då får man et säkert förhållande mellan den Jämbårades och Spittskammars Canonens Effect, ehuru variable väderleken är; då Canonerne äfven få i det närmaste en lika grad af värma.
8:vo Distancer i Alnar från Canonernes ställen skola vara afmätte, at Kulornes distancer genast kunna annoteras. Desse Försök böra ske i någorlunda lugnt väder.
9:no I fall det händer (som det troligen gjör med de större Canoner) at full Laddning i Spittskammaren ej gifver åt Kulan en större hastighet än den Jämbårade; så continueras likafult med Krutets minskande, til dess Kulans hastighet börjar at blifva mindre: då blir den quantitet Krut hvarmed Skottet näst förut gjordes eller nära därintil den rätta quantiteten som altid bör brukas.
I följe häraf bör gjöras den slutsats, at Kulan redan fådt sin fart, innan alt Krutet i de förrige Skotten blifvit itändt, och at det främsta Krutet sedermera under Kulans utfart succesivt blifvit antändt, och däraf ej kunnat åstadkomma särdeles verkan; men för de mindre Canoner som hafva kortare Krutmassa, skal man finna, at alt Krutet på en gång itändes, hvaraf en lika quantitet Krut i Spittskammaren som i den Jämbårade, agerar med den Kraft mot Kulan som Fig. 1. visar.
I anseende til Spittskammarns Form, kan en ökad quantitet Krut ej verka på Kulan med en i samma proportion ökad Kraft, hvilket tydeligt synes af samma Figur, emedan Linien Bqo skulle då vara Linrät.
Det bör ej förtigas, at en Cylindrisk Krutkammare af mindre Diameter än Kul-loppet, som brukas i Mörsare, skulle vara förmånligare: Kraft mot Kulan, är då altid i samma proportion som Krutets quantitet, då Krutkammaren ej öfverskrider en viss längd; men at hafva denna sort Krutkamrar i Canoner, gjör et så stort hinder i Laddningen, at dylike aldrig kunna komma i fråga.
F.H. af Chapman.
**) Krutet har då i Spittskammaren stigit vid pass 1/3 del högre än i den Jämbårade.
Transcribed by Lars Bruzelius.
Sjöhistoriska Samfundet | The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Search.
Copyright © 2003 Lars Bruzelius.