Skepps-Byggeriet.

Der på reeses 2. Perpendicularer 1. och 2. effter den Längd som man ährnar Fahrkåsten.

Framstammens Tiockheet i främsta Kanten blijr 1½ Tum/ in uti 2 à 2½ Tum/ sammalunda Akterstammen oppe altijdh tiockast/ innan på swepes Stammen ifrån Centre 5/6 dehl aff halfwa Bredden.

Köln till deß rätta Proportion, räknas uthi alla Fahrkåstar/ til hwar Foot bredd ½ Tum Köl/ så at en Fahrkåst aff 20. Foot gör 10. Tum Köl på hwar Kant/ wid Flaket eller Mittskeps/ för/ något tunnare/ akter 2/3 Tum/ till små Fahrtygh/ som Båtar/ giör man Köln något diupare.

Akter är halfwa Bredden 1/3 smalare än Mittskepps/ framme swepes der med ett swep ifrån Centro/ 8/13 delar aff hela Bredden/ och wijsar huru Bänckarna delas.

N:o 1. är Sätet för Styrman. N:o 2. Sielfwa Bänckarna för Passenerarna. N:o 3. är en fast Bänk. N:o 4.5. äro lösa Bänckar. N:o 6, Mast Bäncken, N:o 7. är löös. N:o 8. är Plichten för uth/ och är gemeenligen emellan Benckarna 2. Footz Distantz, uti smärre Båtar längre emellan/ alt till 2 Foot 6. Tum.

Årorne läggias 7. Tum ifrån Akter-kanten af Benckarna/ så brukad uti alla.

Samma Lina drages nu här effter den Buckt som denna Rijtning utwijsar/ och är lägst på Spantet +

Spantet.

Här på föllier nu Mittskeps Spantet/ beteknat med + som och betyder Mittskeps Spantet/ hwilket är Bäringen eller största Buken aff Fahrkåsten/ och är ett Fundament till alla dhe andra Spanter/ som sedan skapar hela Corpus.

A. är Underkant af Köln. B Öfre kant. C. högd af Bredden och Öfwerkant aff Berghultet/ som för åt sagt. Detta Spant och de&sxlig; yttre kant är här uthmärckt med prickade blind sweper uhr Centrerna E och F på bå sijder om Köln.

D. Perpendicular Linea, är Bredden aff Spantetz Flack drages blint och märckes neder utyhi Spantet/ och uti linea C. uti hwilket Centrum E sökes/ som är 1/3 deel aff halff Bredden/ och swepes der med opp för som Puncterne uthwijsa.

Det första Centrum är E som är 1/3 deel af halfwa Bredden/ Centrum F. uti linea C. Deßlijkes och swepes uthföre/ och E opföre. Sedan tages Centrum G. 1/10 deel af halfwa Bredden op före i Medel-Linan ifrån linean C. der ifrån öpnas Cirkeln till Ryggen af dhe andra båda Sweperna E. och F. och fogas så tillsammans.

Ifrån linean C. opföre till infall aff sijdan tages heela Bredden/ och swepes der med på både sijder til D. som är öfre kant aff Tullbole.

Skarpa Spant.

Till att sättia aff de Skarpa Spanten/ först drages Högden och Breden linean G. tagen ifrå deß ställe aff Köln beteknad nembligen N:o 1. som reeser sig lijtet högre för det andra Spantet/ hwilket iagh här har bemärckt med V. men elliest bör aldrig annorlunda betydas än med C. Der på sättes af halfwa Bredden ifrån Köln nedan till tagen neder åth till linea H. Sedan tages swepen F. och swepes uthföre/ som tilförende/ dragandes en blind linea ifrån hörnet A genom Centrum E der uthi sökes det andra Centrum högre op/ deß samma Spant som är ifrån öfre kant af Köln/ aktandes deß rum No 1. ifrån öfre kant aff Köln til Ki&mtilde;ingz linian 1. Hwilken Distans sättes ifrån Centrum E högre op på Blimd linean till ett nytt Centrum, hwar ifrån swepes opföre.

Till at finna Centrum på den linean som är dragen ifrån D genom G till det samma Spant/ tages ifrån under kant aff Köln till linean 1 sättiandes opföre/ öpnandes Cirkeln der ifrån till Ryggen aff de båda Sweperne E. och F. och fogas så tillsammans/ sedan drages en rätt linea ifrån öfre kanten aff Köln til Ryggen af Swepet E. som är Ki&mtilde;ingen/ och prickes så heela Spantet uth som är bemärckt medh K. och sees på wänstra sijdan aff halfwa bredden/ men på Plåten står det på höger/ hwilket är aff Kopparstickarens feel.

Dher näst sättes Spantet N:o 2. afftagandes högden och bredden ifrån öfre kanten aff Köln til linean C som tilförende beteknadt med Y. der i sättes halfwa bredden ifrån 2 under Köln/ till L.H. som är halfwa bredden/ giörandes der på Centrum, lijka långt med F, doch i samma linea.

Till at finna Centrum 2 ifrån deß ställe på Kölens öfre kant till linean I. sättes opföre/ som tillförende.

Till at finna Centrum Åtages ifrån underkant aff Köln till L.I. sättes upför som tillförende ifrån Centro G på linean som är dragen ifrån D. och öpnas Cirkeln till Ryggen aff de anra båda/ alt som tillförende.

I ställe för en rätt linea som tillförende/ drags ifrån öfre kanten aff Köln blijr nu en ihålig linea, hwilken sweep är halffparten aff halfwa bredden och är betecknat med K.

De främste Spanten som räknas ifrån Flakket/ sättes på högre sijdan om Medel-Linean/ men i denne Figuren stå de på wänstra sijdan/ hwilket är händt aff Kopparstickarens feel; Ty elliest i alla Rijtningar måste man altijdh låta dhe främste Spanten stå på högra och dhe akterste på wänstra sijdan om Mede-Linean. Spantet A. är lijka giort effter samma Maneer som Spantet K.

Spantet B. äfwen så som Spantet 2. med ihligh linea, ifrån öfre kant aff Köln till Ryggen aff Swepen E. hwars Centrum är L. halfwa Bredden aff Fahrkåsten/ och sees alt klart aff sielfwa Rijtningen.

Till Top Timret tages heela bredden at giöra deras Swep som tillförende är sagt/ sättiandes Cirkel Foten på den ena sijdan/ swepandes op före med den andra Foten.

Märck at dhenna Kanten som prickad är aff Spanten/ är den hwar på Plankorna böra ansättias/ och är yttre Kant aff Timbret.

Masten.

Här på föllier Mastens Proportion, Längden gemeenlig så lång som Båten effter detta Maneer aff Segel.

Tiockleken wid A. mellan A. och Bögeln till hwar 3. Foo&tzlig. Längd en Tum tiock/ wid B. kallas Salingen eller Bäringen/ der som Wanten och Stagen lägges på/ under den 2/3 aff den andra/ wid C. är Hummern eller Skifwan/ at hissa op Seglet/ hwilken och kallas Hamburgen/ hwarest han är halff så tiock som A. Längden emellan B. och C. 1/8 deel aff heela Längden.

Längden ifrån Bögelen till Foten 2/5 del af Längden/ ifrån Foten wid Fyrkanten/ så lång gemenligh som Bencken är hög ifrån Köln eller Spårret.

N.o 2. Gaffeln.

Gaffeln 1/8 aff Masten.

N.o 3. Sprit.

Längden aff Sprit 2/3 aff Masten. Deß Tiockheet widh Stoorändan för hwar Foot 3/8 deel aff en Tum/ akter smaländen ¾ delar der aff.

Åhror.

Åhran N:o 4. som synes på kant är det längsta slag som kan brukas till tåckon Bååt/ men lagom till en Slup/ hwilket är 3. gånger Båtens bredd.

Tiockleken wid A. åth Handtaget som är det tiockaste till hwar 6. Foo&tzlig. Längd 1 Tum tiock/ wid B. blijr han ¾ delar tiock der aff.

Längden aff Bladet ifrån B. till ändan är 1/5 deel aff Längden wid ändan som här synes på Kanten/ Tun.

No: 5. är den samma Åhran på Flat/ och effter samma Proportion allenast wid B. lijtet smalare 2/5 delar aff A. Bredden aff Bladet blijr gemeenligh så tiock som trädet kan tillåta.

Men blijr Åhren aff Ask/ kan man giöra henne uthi alt något swagare. Handtaget blijr gemenligh som 2. Näfwar/ och blijr fyrkantig till A. men wed A. rund som ligger på Tullbordet.

N.o 6. blijr deßlijkest en beqwemligh Åhra aff Ordinarie slag för een at roo N.o 7. är en enckel Åhra som en roor med paar/ hwilket är half gång bredden.

Roret.

N:o 8. Roret är 1/3 Bredd aff deß Längd.

N:o 9. Är Spegeln/ Spegeln som här wijsar sig akter ifrån/ hwilken man seer med Ranson, Häck/ Balck/ Hakkebräde och Rorehålet.