Tafl. C.

Märck på alla Affrijtningar wijsar Wattn-Linan deß högsta Last/ eller som Fahrkåsten diupast går. Och som Wattn-Linan sänckes/ så makas och alt annat Arbete effter/ som Berghulten/ Relingen/ öfwerloppet med alt annat.

Akter kan man änteligen tåla för Kajutan skull/ at det blijr lijtet högre.

Akterstammen är när lång heela bredden på 1/7 deel der aff/ Framstammen ifrån Perpendicularn är lijka lång. Underfall 1/3 deel aff Stammens Högd/ L.C. är som tillförende/ högden aff bredden ligger hög framme 1/6 deel aff Längden/ och akter 1/7 deel/ mitt uthi som synes under Watnet/ L.D. deßlijkest är öfre kanten/ här brukas ingen linea E. högd aff sijdan ifrå L.C. till D, eller deß öfre kant är 2/9 deel aff hela bredden.

Till at sättia aff Mittskeps Spant som är 1/3 ifrån Längden aff Framstammen/ och så dhe andra drages up halfwa bredden/ som för är lärdt. Centrum F. som har 2. Centrer swepes ifrån bredden upföre/ Märck det G. som står längst wid F. näst under Linan bör heta F. och F. som står längst fram bör heta G. på båda sijdor om Medel-Linan till at giöra Top timbren/ så tages Styrbols Centrum till Bakbols sijdan/ deßlijkes Centrum G. ifrån Bredden uthföre. Swepet E. är halff högden aff bredden ifrån Kimmingen och sättes Cirkeln åfwan på Kimmigen widh deß Timber och sökes Centrum tes det kommer i Swepet G. dragandes rätta Linan som tillförende till öfwerkant aff Köln.

De Skarpa Spant skal bättre här efter wijsas/ Bredd-Linan/ som är dragen med en linea, swepes akter och för uhr deras Cent. K.

Till at swepa uth Mittskeps Spantet/ giörs som tillförende/ brukandes E. effter förra Maneret/ men G. uti Medel-Linan som synes/ sweper uthföre/ Centrum H. sweper upföre/ som synes stå uti Underkant aff andra Berghultet lin H. eller halfwa bredd/ linan här till/ är dhen prickade linean som löper akter och för/ in om mitt uthi utom den andra halfbredd Linan.

De Skarpa Spanten till at swepa på deras ställen på Köln.

Drager man up Medel-Linan ifrån Köln som förr är lärdt. Och sättes halfwa bredden på dheras ställen/ dragandes högdz och breddz linierne paralelt med Köl-Linan/ som sees aff I II. III.

Sedan tages ifrån G.uthföre till Kimmingz-Linan/ som Swepet E står på/ och sättes aff ifrån Kimmingz-Linan upföre/ som är at see uti Timbret 2. och deß Medel-Lina drages ett lijtet Paralell, och sättes der aff tilbaka Differentzen aff halfbredden som är Centrum G. swepandes uthföre/ achtandes intet Centrum F.

Der på sökes Centrum E. som är taget aff Swepet E. hwilket är det samma aff Mittskepps Spantet/ och sättes på Kimmingens Parallel, som tillförende/ sökiandes Centrum till G. Swepet upföre brukas som tillförende.

På samma maneer giör man föruth/ märkandes i ställe för den räta Linan på Kölns öfwerkant/ giör man en ihålig Lina/ för skarplekens skull.

Detta maneret at swepa de skarpa Spanterna/ brukas äfwen uti fig. 1. och lärer finnas brukad uthi Tafl. B. bland de små Fahrtygen.

Fig. 3. är lijka som Bågen aff Båyorten medh Bråtspelet och deß Kinbakkar A Pentarbalken B. och deß Kopfernaglar sampt Paln.

Fig. 4. Wijsar som fig. 2. wore affskuren medh sine höga Lukor/ tienlige at föra Stycke-Godz/ deß Längd och bredd synes uti Bred-Linan prickad C.

Dhe andra Lukor som äre dragne medh Lineor brukas i store Siön/ kunna också brukas till Fig. 2.

Dhe prickade linier i sielfwa Corpus på fig. 1. och 2. wijsa Decket och Afdelningarna.

S. betyder Polterståckarna/ till at antingen roo emoot/ eller der på at bijläggia Tåg och Tagel.

T. bemärcker Clysarna hwar igenom Anckartåg och Cablar löpa.

V. är Mastestället för bägge Figurerna/ sampt wijsar Fisken der till.