Frågan om allmänna nyttan att bygga skepp antingen af torkadt eller rått wirke har, sedan man så wäl i Swerige som andre Riken, der skepp byggas, ansett det förra, eller byggnaden af torkadt wirke, äga ett ostridigt företräde, blifwit uppstäld under ett yttradt twifwelsmål om denne grundsats, uti Åbo Tidningen N:o 37 för den 4 Maj innewarande år.
Sjelf Uleåborgsbo med någon egen erfarenhet häruti, och så mycket af andras att äfwen en del af de skeppsbyggnader Herr J. N. M:s. åberopat till styrka för sin princip, äro mig bekante, wågar jag inför allmänheten äfwen fälla mitt omdöme i denne fråga. Jag skall i mina uppgifter åtminstone icke wika ifrån sanningen.
Till en början fäster jag mig wid de förmente orsaker till äldre tiders skeppsbyggnaders godhet i jemförelse mot de skepp som blifwit byggde i senare tider af wåre så kallade Norrbottningar.
Jag will icke bestrida att man för 50 a 60 år tillbaka i Österbotten byggde skepp af mera waraktighet än en stor del af dem som blifwit byggde i senare tider, i synnerhet sedan man begynt bygga skepp för andras räkning, eller endast till försäljning.
En utwidgad handel och sjöfart i utländska haf har i nyare tider gjort en ökad skeppsbyggnad för industrien nödwändig. I samma mån har tillgången på godt och moget wirke aflägsnat sig från wåra stränder. För femtio år tillbaka fanns groft och moget wirke för ringa pris nära Uleåborg och nära sjöstranden nästan kring hela Bottniska wiken. Nu deremot får man hämta skeppswirke på 5 a 6 ja ända till 10 mils afstånd från Uleåborg, och kan ändå icke alltid påräkna det godt och moget.
Det är wäl icke omöjligt att nu bygga skepp af lika godhet som tillförene; men om de skola hafwa någon storlek blifwa de i samma mån kostsammare som tillgången på wirket är swårare.
De hwilka för sin handel i senare tider nödwändigt behöft skepp men icke haft råd att göra dem fullkomligen goda, lika som en del af dem hwilka warit i tillfälle att bygga för andras räkning, och med andres förlag, eller endast byggt skepp till försäljning, hafwa wanligen mera rådfrågat priset än wirkets god- och mogenhet.
Detta tror jag wara egenteliga orsaken till skillnaden i skeppens waraktighet, men ingalunda hafwa de blifwit förswagade af det ibland nyttjade torra wirket.
Jag skall söka bewisa min sats med egen och andras erfarenhet.
Jag byggde 1798 ett skepp af godt temmeligen wäl torkadt wirke. Jag war sinnad att behålla detta skepp för utrikes sjöfart; men oförutsedde händelser, samt att mig böds sådant pris att jag war belåten, föranlät mig att sälja samma skepp. En tillfällighet gjorde att detta skepp förledit år fordrade någre nya plankors insättning, och denna reparation skedde på hwarfwet i Stockholm. Då eftersågs och granskades inre byggnaden och befanns så wäl till sudtimren, hwilka gemenligen först taga skada, som allt det öfriga, så godt som hade skeppet samma år blifwit nybyggt, och tar jag för afgjordt att detta skepp under wanlig wård uthärdar ännu 30 år, kanske mera. — Sedermera har jag årligen, fem år efter hwart annat, byggt skepp af rått, men eljest lika godt wirke, utan att något i godhet kunnat med det förstnämnde jemföras. Twertom måste det ena på tredje året efter byggnaden repareras, och fanns då redan i öfre delen af sudtimren wärkeligen skadadt af röta.
(Forts. e. a. g.)
Åbo Tidning N:o 59. Lördagen den 20 Juli 1805.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.