Ehuru denna skrift, så wida den icke utgått från någon af de Finska Bokprässarne, ej i egentlig bemärkelse tillhör artikeln: Finlands Litteratur, är den likwäl författad af en landsman (*), och har deßutom, genom sitt ämne och innehåll, äfwen en wiß fastän något långwäga gemenskap med den twist om förmånligheten af skeppsbyggnad antingen utaf rått eller torrt wirke, som i innewarande års Tidning N:o 37, 59 och 60 blifwit förd emellan Herr Nylander och en Anonym. Den förre yttrar jemwäl i den nu anmälda skriften, §§ 3 och 13, men blott i förbigående och med en wink, principen om det färska wirkets fördelar; men i det hela är hans ändamål, icke att mathematice eller i en fullständig detalj utweckla skeppsbyggnadens theori, utan endast att gifwa Skeppsredare, som ärna bygga eller handla sig skepp, en kort anwisning på de förnämsta omständigheter som för sammansättningens tjenlighet, eller för förmånernas bedömmande äro nödwändiga att känna. Denna afsigt har Förf. enligt Recensentens omdöme, icke förfelat, och de hjelpredor han meddelar äro i det hela tillförlitliga. Han har indelat sitt arbete i 13 §§, af hwilka den 1:sta handlar om Skeppets konstruktion, den 2:dra om mallgörningen, den 3:dje om Skeppswirke, den 4:de om Skeppstimringen, den 5:te om Garneringen, den 6:te om Bandsättningen och mastspåren, den 7:de om underbindningen, den 8:de om öfra Däcksbindningen, den 9:de om yttre Bordläggningen, den 10:de om Rundsholterne, den 11:te om Båt och Slup, den 12:te om rundgattade Skepp och den 13:de (ifrån sid. 30 till slutet) om Skepps löpande. De anmärkningar Recensenten wid ett och annat ställe ansett sig befogad att göra, har han trott sig böra öfwerlemna till Förf. närmare eftersinnande, och nyttjar dertill helst denna utwäg, för att med det samma kunna wäcka sina landsmäns uppmärksamhet på en afhandling, den Rec. icke påminner sig hittills hafwa warit ens till försäljning annonserad, och hwaraf han blott händelsewis öfwerkommit ett exemplar.
Hwad Förf. i 1 § sid. 2 anför om orådligheten af "att bygga Skepp efter en gammal ritning hwarefter förut ett godt och tienligt Skepp blifwit byggt" äger wisserligen i allmänhet sina goda skäl, men tål dock någon gång ett undantag: wid de Skeppswarf nemligen, som hafwa tillräckligt stor Mallbodwind för att derpå utslå mallarne till Skeppet i stort. Det blir då säkrare att följa ett mönster hwars godhet man känner, än att efter en ny ritning, hwars qwaliteter man, åtminstone practice, ännu är okunning om, företaga sin byggnad.
§ 8 sid. 21 anser Förf. såsom nödwändigt, till winnande af goda och läkfria däck, att hafwa breda plankor af stora träd, såsom bäst mogna. Härwid uppstår likwäl af sig sjelf den inwändning, att breda plankor ej kunna undgå att hafwa kärna i sig, och denna spricker lätt, i synnerhet som plankan oundwikligen måste böjas efter däckets kullrighet, hwarigenom läkor snarare förorsakas än wid bruket af smalare plankor som äro kärn- och ytfria samt deßutom icke behöfwa böjas på twären, ty denna böjning sker i nåten som alltid lättare tätas än sprickor i sjelfwa plankan.
§ 9 sid. 22 och följ. bewisas nödwändigheten af att till den yttre bordläggningen nyttja mycket breda plankor, för att wid stäfwarne hafwa en tillräcklig bredd för naglingen. Det är likwäl bekant, att äfwen med plankor som ej äro bredare än 8 a 12 tum, man kan winna till stäfs 6 a 7 och en half tums bredd, genom tillhjelp af så kallade instickare. Men detta kan icke utan figur göras begripligt.
§ 12 sid. 28 — 30 talar Förf. om förmånerna af rundgattade Skepp, isynnerhet i för de winds segling wid starkare sjögång. Utrymmet lemnar icke här tillfälle för en nogare undersökning om ett fartygs tjenligaste skapnad; men både af konstens hittills kända reglor, och af erfarenheten är det likwäl bestyrkt, att ett fartyg med mesta fördel göres så fylligt i bogen som möjligt är, och att skarpet i aktern under wattnet medför alldeles ingen olägenhet, endast wattenlinien får en deremot swarande fyllighet.
Sluteligen bifogar Förf. en Tabell öfwer dimensionerne på grofheten af furu- och granwirke till alla delar i ett Skepp ifrån 50 till 300 läster, sådana som de merendels blifwit följde wid Skeppsbyggerierne i Österbotten. Om och Recens. wille antaga, att det wirke som wäxer i ett kallare luftstreck icke äger alldeles samma fasthet med det hwilket i en blidare temperatur frambringas, måste han likwäl, efter sin erfarenhet, anse de af Förf. uppgifne dimensionerne för något öfwerdrifna; i synnerhet äro kölswinet och berghulten mycket för swåra.
Författarens aflägsenthet ifrån tryckningsorten har gifwit anledning till några tryckfel, som i det exemplar Recens. har för sig, till en del blifwit rättade å en pålimmad handskrifwen lapp. Som den samma möjligen icke finnes i alla, må de äfwen här intagas. De äro: sid. 5 rad. 6 gångknäen; läs: hängknän; sid. 9 rad. 17 (icke 16) kastas; läs: skaffas; sid. 12 rad. 21 (icke 20) wäfwernes; läs: stäfwarnes; sid. 20 rad. 20 tumdäcket; läs: tundäcket; sid. 26 rad. 22 spicka; läs: spricka; sid. 39 rad. 1, 2 båsade; läs: låsade; rad. 9 backwägarena; läs: balkwägarena. Härtill kunna än läggas: sid. 13 rad. 24 och; läs: ock; sid. 15 rad. 2 sent; läs: cent; sid. 17. rad. 21 förosakas; läs: förorsakas; sid. 18 §. 6, 7; läs. § 7, 8; sid. 19 sidsta raden, dåckbalkar; läs: däckbalkar; sid. 20 rad. 19 ribhor; läs: ribbor; sid. 36 rad. 4 walkant; läs: wankant; sid. 41 rad. 28 och; läs: ock; sid. 42 rad. 20 diamenter; läs: diameter; sid. 47 rad. 16 dimensionera; läs: dimensionerna.
(*) Se om honom denne Tidning för sednare hälften af 1801 N:o 33.
Åbo Tidning N:o 102. Onsdagen den 18 December 1805.
Transcribed by Lars Bruzelius.
The Maritime History Virtual Archives | Shipbuilding | Search.
Copyright © 2006 Lars Bruzelius.